Boka tid Avboka Logga in
Logga in Boka tid

D-vitamin, blodprov för att veta när det är tillräckligt

Vilken nivå ska du ligga på?

Ditt D-vitamin bestäms av ett blodprov (som mäter 25(OH)D (kalcidiol) i blodet). Det finns idag ingen konsensus om de optimala vitamin D-nivåerna i blodet för benhälsa, immunhälsa och allmänhälsa. Sannolikt varierar det utifrån bland annat ålder, vikt och etnicitet. (källa 5-7)

Det finns genetiska varianter som resulterar i olika känslighet hos vitamin D-receptorer, vilket innebär att en del personer kan behöva högre doser, upp till 10.000 IE för att upprätthålla bra nivåer i blodet. Forskning har inte visat någon fördel för hälsan med att överdriva doseringen, så länge optimala nivåer i blodet erhållits, utan då ökar risken för förgiftning. Testa alltid med blodprov för att bekräfta att du ligger på bra nivåer.

 

Mer om symptom på D-vitaminbrist och vad du kan äta för att få i dig mer D-vitamin här

 

Olika institut har olika rekommendationer

  • IOM (Institut of Medicine, källa 9) och Livsmedelsverket (källa 10) anser att tillräcklig nivå är när vitamin D25(OH)D ligger över 50 nmol/L (>20 mg/ml)
  • American Endocrine Society (källa 11) och Harvard School of Public Health (källa 12) rekommenderar gränsvärde på 75 nmol/L (30 ng/ml) och bedömer att 100 till 150 nmol/L (40 till 60 ng/ml) bör vara optimala nivåer. Detta för att gynna skelett och muskler, kalcium, ben och muskelmetabolism.

Risker vid överdosering

Livsmedelsverket är oroade för risken för överdosering. Stora mängder D-vitamin är giftigt (nivåer uppåt 250 mmol/L) och kan leda till att man får för mycket kalcium i blodet, kalciuminlagring i njurarna och njursvikt. Att ha så höga nivåer av D-vitamin är extremt ovanligt.

Riskerna till följd av D-vitaminbrist, som ökad risk för autoimmuna sjukdomar, insjuknande och dåligt tillfrisknande vid infektion (ex Covid), depression, infertilitet, PMS, insulinresistens, benskörhet och vissa cancerformer torde vara betydligt högre än risken för förgiftning. (Källa 13-21)

 

Bristfälliga studier av D-vitamin ger sämre vägledning

Många studier på D-vitamin har varit bristfälliga, då de inte mätt nivåerna av 25(OH)D i blodet och delat in försöksgrupper utifrån dessa nivåer, utan enbart gett vitamin D i standardiserad mängd (ex 2.000 IE) utan att värdera om försökspersonerna från början hade för låga nivåer eller ej. Exempelvis kunde en studie från 2022 inte visa att 2.000 IE vitamin D per dag skyddar mot frakturer efter 5 års uppföljning (källa 8).  Om du ger D-vitamin till personer med bra D-vitaminnivåer så ser du  ingen effekt. Därför är det viktigt att välja ut individer med otillräckliga nivåer och studera effekten av tillskott. Det kan jämföras med att om du ger en huvudvärkstablett till en grupp av individer som inte har huvudvärk, då kommer du inte heller uppmäta någon effekt av behandlingen.

Ta blodprov för att testa din nivå

Blodprov av D-vitaminnivåer ingår inte i rutinprovtagning via vårdcentralen, men borde göra det, eftersom så många riskerar att ha alltför låga nivåer. De flesta referensnivåer baseras på medel-nivå i populationen, således inte optimala nivåer eftersom många ligger för lågt.

Risken för att få D-vitaminbrist ökar vid för lite solljus (kläder, solkräm), viss medicinering (ex orala steroider, syrahämmare, gallvägsmediciner), övervikt, för de som gjort gastric bypass, vid magsjukdomar med brist på magsyra och försämrat upptag, hos äldre (vars hud inte absorberar tillräckligt D-vitamin), vid mörk hy, vid kronisk njursjukdom, vid brist på intag av fet fisk, viss genetik (brist på omvandling från inaktiv till aktiv form av vitamin D) och vid kalcium-, magnesium- och K-vitaminbrist.

På HERCARE tar vi blodprov på  D-vitaminnivåer på alla kvinnor. Vi ser nästan aldrig någon kvinna med optimala nivåer om hon inte tar tillskott av vitamin D. 

Är du nyfiken på hur du ligger till?

Boka ett inledande samtal så ser vi vilka prover som kan passa dig. Välkommen!

Läs mer och boka Inledande samtal 

Läs mer om vad näringsbrister kan ge för symptom

Referenser

  1. Palacios C, Gonzalez L. Is vitamin D deficiency a major global public health problem? J Steroid Biochem Mol Biol. 2014 Oct;144 Pt A:138-45. doi: 10.1016/j.jsbmb.2013.11.003. Epub 2013 Nov 12. PMID: 24239505; PMCID: PMC4018438.

  2. Heaney RP. Long-latency deficiency disease: insights from calcium and vitamin D. Am J Clin Nutr. 2003 Nov;78(5):912-9. doi: 10.1093/ajcn/78.5.912. PMID: 14594776.

  3. Holick MF. Vitamin D: importance in the prevention of cancers, type 1 diabetes, heart disease, and osteoporosis. Am J Clin Nutr. 2004 Mar;79(3):362-71. doi: 10.1093/ajcn/79.3.362.

  4. Sutherland JP, Zhou A, Hyppönen E. Vitamin D Deficiency Increases Mortality Risk in the UK Biobank : A Nonlinear Mendelian Randomization Study. Ann Intern Med. 2022 Nov;175(11):1552-1559. doi: 10.7326/M21-3324. Epub 2022 Oct 25. PMID: 36279545.

  5. Institute of Medicine, Food and Nutrition Board. Dietary Reference Intakes for Calcium and Vitamin D. Washington, DC: National Academy Press, 2010.

  6. Holick MF. Vitamin D deficiency. N Engl J Med 2007;357:266-81.

  7. Brown LL, Cohen B, Tabor D, Zappala G, Maruvada P, Coates PM. The vitamin D paradox in Black Americans: A systems-based approach to investigating clinical practice, research, and public health—expert panel meeting report. BMC Proceedings, 2018;12(Suppl 6):6.

  8. LeBoff MS, Chou SH, Ratliff KA, Cook NR, Khurana B, Kim E, Cawthon PM, Bauer DC, Black D, Gallagher JC, Lee IM, Buring JE, Manson JE. Supplemental Vitamin D and Incident Fractures in Midlife and Older Adults. N Engl J Med. 2022 Jul 28;387(4):299-309. doi: 10.1056/NEJMoa2202106. PMID: 35939577; PMCID: PMC9716639.

  9. http://www.iom.edu/

  13. McDonnell SL, Baggerly CA, French CB, Baggerly LL, Garland CF, Gorham ED, Hollis BW, Trump DL, Lappe JM. Breast cancer risk markedly lower with serum 25-hydroxyvitamin D concentrations ≥60 vs <20 ng/ml (150 vs 50 nmol/L): Pooled analysis of two randomized trials and a prospective cohort. PLoS One. 2018 Jun 15;13(6):e0199265. doi: 10.1371/journal.pone.0199265. PMID: 29906273; PMCID: PMC6003691.

  14. Hyppönen E, Läärä E, Reunanen A, Järvelin MR, Virtanen SM. Intake of vitamin D and risk of type 1 diabetes: a birth-cohort study. Lancet. 2001 Nov 3;358(9292):1500-3. doi: 10.1016/S0140-6736(01)06580-1. PMID: 11705562.

  15. Mohr SB, Gorham ED, Kim J, Hofflich H, Garland CF. Meta-analysis of vitamin D sufficiency for improving survival of patients with breast cancer. Anticancer Res. 2014 Mar;34(3):1163-6. PMID: 24596354.

  16. Young MRI, Xiong Y. Influence of vitamin D on cancer risk and treatment: Why the variability? Trends Cancer Res. 2018;13:43-53. PMID: 30369773; PMCID: PMC6201256.

  17. Bäcker-Koduah P, Bellmann-Strobl J, Scheel M, Wuerfel J, Wernecke KD, Dörr J, Brandt AU, Paul F. Vitamin D and Disease Severity in Multiple Sclerosis-Baseline Data From the Randomized Controlled Trial (EVIDIMS). Front Neurol. 2020 Feb 25;11:129. doi: 10.3389/fneur.2020.00129. PMID: 32158426; PMCID: PMC7052055.

  18. José L Hernández, Daniel Nan, Marta Fernandez-Ayala, Mayte García-Unzueta, Miguel A Hernández-Hernández, Marcos López-Hoyos, Pedro Muñoz-Cacho, José M Olmos, Manuel Gutiérrez-Cuadra, Juan J Ruiz-Cubillán, Javier Crespo, Víctor M Martínez-Taboada, Vitamin D Status in Hospitalized Patients with SARS-CoV-2 Infection, The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, Volume 106, Issue 3, March 2021, Pages e1343–e1353,

  19. Nielsen NM, Junker TG, Boelt SG, Cohen AS, Munger KL, Stenager E, Ascherio A, Boding L, Hviid A. Vitamin D status and severity of COVID-19. Sci Rep. 2022 Nov 17;12(1):19823. doi: 10.1038/s41598-022-21513-9. Erratum in: Sci Rep. 2023 Jan 31;13(1):1781. PMID: 36396686; PMCID: PMC9672358.

  20. Navale SS, Mulugeta A, Zhou A, Llewellyn DJ, Hyppönen E. Vitamin D and brain health: an observational and Mendelian randomization study. Am J Clin Nutr. 2022 Aug 4;116(2):531-540. doi: 10.1093/ajcn/nqac107. PMID: 35451454; PMCID: PMC9348994.

  21. Zhao J, Liu S, Wang Y, Wang P, Qu D, Liu M, Ma W, Li Y. Vitamin D improves in-vitro fertilization outcomes in infertile women with polycystic ovary syndrome and insulin resistance. Minerva Med. 2019 Jun;110(3):199-208. doi: 10.23736/S0026-4806.18.05946-3. Epub 2019 Jan 4. PMID: 30612423.