Hormonerna är intimt sammankopplade med dina signalsubstanser. Första delen i bloggserien “Vad händer i hjärnan?” hittar du här.
Östrogenet är känt för att bygga upp en kvinnas kurviga kropp och reglera fertilitet samt fortplantning. Men östrogenets påverkan på hälsan sträcker sig betydligt längre än så – hormonet ökar produktionen av aminosyran tryptofan, vilken är viktig i tillverkningen av den lugnande signalsubstansen serotonin.
Östrogenet stöttar dessutom produktionen av de stimulerande signalsubstanserna noradrenalin och dopamin. Då nivåerna av östrogen är höga under förklimakteriet blir många kvinnor lite för stimulerade, vilket kan få dem att känna sig uppvarvade, nervösa och retliga.
I klimakteriet sjunker i stället nivåerna av östrogen och därmed också nivåerna av noradrenalin och dopamin, vilket kan få till följd att många kvinnor känner sig gråtmilda och allmänt omotiverade. Även produktionen av serotonin minskar, och kan ge upphov till oro, ångest och insomningssvårigheter.
Alla kvinnor påverkas givetvis inte på samma sätt när de går igenom hormonella skiftningar. Om du i utgångsläget har hälsosamma nivåer av noradrenalin, dopamin, GABA och serotonin är det helt klart möjligt att ta sig igenom både förklimakteriet och klimakteriet utan några direkta emotionella symptom.
En annan sak som påverkar det mentala välbefinnandet i klimakteriet är hur snabbt östrogennivån sjunker. En långsam minskning innebär en mycket mindre chock för kroppen och hjärnkemin än den mer dramatiska sänkning som t.ex. följer efter en förlossning eller en hysterektomi (avlägsnande av livmodern) där äggstockarna också opereras bort.
Doktor Joffe och doktor Cohen, som båda är forskare från Harvard medical school inom programmet för perinatal och reproduktiv psykiatri, har genomfört över hundra studier om förhållandet mellan kvinnors hormonella cykel och deras mentala tillstånd. I den ena undersökningen efter den andra fann de att kvinnor som tidigare hade varit deprimerade var mer känsliga för återfall efter förlossning, före menstruation, under klimakteriet eller efter menopaus (sista menstruationen) när östrogennivåerna är låga.
2018 publicerades äntligen också en dubbelblind, randomiserad och placebokontrollerad studie med 172 deltagare i Jama Psychiatry som gav några av de första bevisen på att depressiva symptom kan förebyggas med hjälp av hormonersättning. Viktigt att påpeka här är att i denna studie användes en kombination av bioidentiskt östrogenplåster och oralt, bioidentiskt progesteron.
Bioidentisk hormonbehandling kan vara effektivt för att förhindra nedstämdhet och depression i klimakteriet. HerCares grundare Mia Lundin har med egna ögon sett tusentals kvinnor vända från förödande depression tillbaka till normal mental hälsa tack vare rätt hormonersättning. (Obs! Lider du av svår depression ska du alltid i första hand söka läkarvård.)
På HerCare är det våra barnmorskor som hjälper till att kartlägga din hormonella status. Bland annat genomförs ett blodprov där vi tittar på din östrogennivå. Vill du boka tid med någon av våra fina barnmorskor gör du det här.
Nästa del i bloggserien “Vad händer i hjärnan?” kommer att handla om progesteron.
Bearbetad text från boken Vägen till hormonell balans – hjärnkoll, sexlust och välmående genom förklimakteriet och klimakteriet av Mia Lundin.
HerCares kvinnoklinik är den första i sitt slag och vi vill hjälpa kvinnor i Sverige att leva friska, länge.
Vi erbjuder traditionell allmänmedicinsk och gynekologisk behandling kombinerad med hormonersättning, kostrådgivning, stresshantering och kognitiv beteendeterapi .
Vården baseras på vetenskapligt beprövade och accepterade metoder – men också möjligheten att tänka nytt – för kvinnosjukvård i tiden och i ständig utveckling.
