Vårt blodsocker
Våra förfäder fick i sig ca 22 teskedar socker per år, idag får vi i oss 22 teskedar dagligen, många barn äter mer än 34 teskedar per dag. Detta höga sockerintag kan till slut bli övermäktigt för kroppen att hantera. Både låga och höga blodsockernivåer är skadliga för oss. Ett normalt blodsocker pendlar mellan 4-6 mmol/L – det motsvarar ungefär 1 tesked socker som transporteras runt i blodet. Jämför med en halv liter Coca-Cola som innehåller 15 sockerbitar!
När vi äter eller dricker något med socker och snabba kolhydrater, ex läsk, havredryck, vitt bröd, pasta, så ökar blodsockret snabbt. När kroppen noterar det utsöndrar bukspottkörteln ett hormon, insulin, som sänker blodsockret.
Insulin fungerar som en nyckel in i kroppens celler och släpper in sockret så det sedan kan användas som energi eller lagras till senare som glykogen i levern eller som fett i fettcellerna.
Ju mer blodsockret svänger, vilket det gör framförallt av de snabba kolhydraterna, desto mer insulin måste bildas, för att parera blodsockersvängningarna.
Detta är ofta ett effektivt system – när insulin ska sänka blodsockret – det kan till och med bli lite väl lågt. Då känner vi oss låga, hängiga, trötta, det är lätt att vi blir ”hangry”.
För att hjälpa oss när vi har lågt blodsocker finns det en rad hormoner som höjer blodsockret, bland annat glukagon, kortisol och adrenalin (våra stresshormon) från bukspottkörteln som hjälper till att mobilisera socker från levern.
Symptom på svajigt blodsocker
En del känner tydligt hur blodsockret åker berg och dalbana och utlöser ångest, oro, hjärtklappning. De flesta är dock helt omedvetna om att svängningarna påverkar dem så mycket.
Här på HerCare kan vi se att svängande blodsocker också ofta förvärrar besvär som PMS och vallningar. Det kan förvärra PCOS kopplat till höga insulinnivåer. Endometrios och rikliga blödningar kan förvärras. Något annat som är vanligt är återkommande svampinfektioner i underlivet.
Är det farligt med höga blodsockervärden?
Det här händer i kroppen:
1. Insulinresistens
Över tid slutar cellerna att reagera på insulin. Tänk dig att låset in i cellerna har blivit gammalt och rostigt och fungerar sämre. Nyckeln, insulinet, passar inte längre. Cellerna har blivit vad vi kallar insulinresistenta och det är början på utvecklingen av typ 2 diabetes.
För mycket insulin skapar en dominoeffekt som driver på de extra kalorierna till att samlas som fettceller runt magen. Dessa är inte vanliga fettceller utan farliga, arga celler som producerar ämnen som ökar vår hunger, sänker vår ämnesomsättning, förhindrar att vi bränner fett, ökar inflammation i kroppen och ökar kortisol – vårt stresshormon.
2. Mitokondrierna påverkas negativt
Våra energifabriker i cellerna, mitokondrierna, påverkas. Mitokondrierna använder glukos för att göra om till energi/ATP. De föredrar glukos om det finns tillgängligt i kroppen, men blir minst sagt överväldigade vid långvarigt höga glukosnivåer. Då stänger de av och kan inte fungera och producera energi. Det bidrar till inflammation och snabbare åldrande.
3. Skadade celler i vävnader
Socker, eller glukos, binder också till proteiner i kroppen, man säger att det glykerar.
Det här sockret klibbar fast på blodkropparna men även i andra vävnader som bindväv, ögon, kärl och andra organ. När en molekyl glykeras blir den skadad. Det bidrar till inflammation i cellen/vävnaden! Man kan likna det vid när man spiller ut läsk eller saft, du vet hur klibbigt det blir när det torkar in.
Hjärt-kärlsjukdom har man länge skyllt på höga blodfetter men nu ter det sig allt mer tydligt att det är själva glykeringen av partiklarna som är minst lika skadligt för våra blodkärl.
Mentala problem som depression har kopplats till inflammation. Försämrad hud och värk i kroppen är också ofta relaterade till inflammation. Andra vanliga sjukdomar i samhället idag som cancer och Alzheimers kopplas också till inflammation.
Klimakteriet påverkar blodsockerhanteringen
När östrogenet minskar så minskar vår insulinkänslighet och vi har en ökad risk för att lägga på oss fett, framförallt runt midjan och på magen.
Vi får även en minskad muskelmassa och därmed en lite långsammare ämnesomsättning.
Såhär påverkar du din blodsockerreglering
1. Rätt ordning
Att äta fiber, protein och nyttiga fetter först och sedan toppa med kolhydrater i slutet kan göra blodsockerkurvan mycket jämnare.
Ät helst aldrig socker/kolhydrater ensamt! Ät tillsammans med eller efter annan mat.
2. Frukost
Frukost är ofta ett mål där man får i sig stora mängder kolhydrater och också det mål man ska stå sig på fram till lunch.
Vad du äter till frukost kommer spela roll för hur du känner dig under dagen. Testa dig fram! Kolla vad du blir stabil av.
3. Minska stressen
Stress signalerar akut fara till kroppen.
Adrenalin och kortisol flödar vilket omedelbart får levern att frisätta glukos för att muskler och hjärna ska kunna fungera optimalt. Vi omges varje dag av olika stressorer. Var rädd om dig, försök minska stressen och hitta återhämtning!
4. Tillräcklig sömn
När vi vaknar trötta kommer hungershormonerna vara på topp. Vi får ett större sug. Det man vill äta när man är trött och hängig (snabb energi som godis och bröd) ska vi alltså göra allt för att undvika för att inte ge ännu mera svängningar. En god sömn hjälper oss.
5. Aktivitet och muskelmassa
Musklerna fungerar som ett snabbt och effektivt buffertsystem för att skydda oss mot högt blodsocker och insulinresistens. Ju mer muskler desto bättre blodsockerkontroll och faktiskt minskad risk för många sjukdomar.
En promenad 10-15 min efter maten är också ett utmärkt sätt att få musklerna att suga in så mycket glukos som möjligt.
6. Äppelcidervinäger
Det gamla husmorstipset att dricka äppelcidervinäger finns det faktiskt en del studier på. Om man tar 1/2 tsk äppelcidervinäger i vatten innan en måltid kan man minska blodsockertoppen med hela 30%. Dessutom spjälkar vi proteinet bättre.
Ta kommandot över din hälsa. Det är din bästa försäkring för att leva frisk länge!
Är du nyfiken på att lära dig mer? Testa vårt program Blodsockerkoll.