Symptom i samband med klimakteriet är vanliga från slutet av 40-årsåldern och i 50-årsåldern. Mensen kommer glesare tills den helt upphör. Menopaus, den sista menstruationen, inträffar i genomsnitt vid 51 års ålder. Nivån av könshormonerna östrogen och progesteron sjunker markant och vissa kvinnor upplever kraftiga besvär under den här perioden.

Vad är klimakteriet?

Klimakteriet, eller övergångsåldern, är den tidsperiod på cirka tio år då östrogenproduktionen från äggstockarna gradvis minskar och mensen blir glesare tills den helt upphör.

Övergångsåldern kan delas in i tre perioder:

  1. Förklimakteriet (peri- eller premenopaus) – tiden innan din mens tar slut
  2. Klimakteriet (menopaus) – äggen har tagit slut och östrogennivåerna i blodet har blivit för låga för att kunna stimulera slemhinnan i livmodern.
  3. Tiden efter klimakteriet (postmenopaus) – varar resten av ditt liv efter din sista mens.

Vilka symptom kan man uppleva?

Under övergångsåldern sjunker östrogenet till existensminimum och som ett resultat kan du uppleva en eller flera av de vanliga klimakteriebesvären. Många kvinnor lider genom den här perioden eftersom de inte får den hjälp de behöver.

Vanliga känslomässiga symptom i klimakteriet är:

  • ledsen, “klump i halsen”
  • gråter för ingenting
  • likgiltighetskänslor
  • depression
  • oro
  • trötthet
  • minnesförlust
  • minskad sexlust
  • sug efter socker och kolhydrater

Fysiska symptom kan vara:

  • nattsvettningar och vallningar
  • sparsam, glesare eller ingen mens
  • ledsmärta
  • myrkrypningar i huden
  • oregelbundna hjärtslag
  • torr hud
  • torrhet i underlivet/infektioner
  • frekventa urinvägsinfektioner
  • inkontinens/irriterad blåsa
  • viktuppgång

Ibland kan klimakteriet ske mer abrupt som tex vid akut stress eller där äggstockarna blir bortopererade, och då är symptomen långt ifrån påsmygande. Kroppen har då en mer chockartad upplevelse jämförd med ett naturligt förlopp. Vanligt förekommande symptom då är mer akut oro, ångest, sömnsvårigheter och depression.

Varför får man klimakteriebesvär?

Våra könshormoner har en mycket stark allmänt hälsofrämjande effekt. Under klimakteriet slutar äggstockarna att producera östrogen. Utan ägglossning produceras heller ingen gulkropp som i sin tur kan tillverka progesteron. Våra kvinnliga könshormoner sjunker till drastiskt låga nivåer och det här påverkar hela vår kropp. Både östrogen och progesteron har en antiinflammatorisk verkan i kroppen. Den minskade nivån könshormoner ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, osteoporos (benskörhet), kognitiv försämring, demens och Alzheimer. Även kroppens vävnader såsom muskler och fascia påverkas negativt. Viktuppgång är dessutom vanligt.

Hur vet jag att jag är i klimakteriet?

Den hormonella resan från normal mens, genom förklimakteriet, till klimakteriet och sen postmenopaus är inte spikrak och linjär. Det kan därför vara svårt för både patienter och vårdgivare att fastställa vilken fas du befinner dig i för tillfället, om du kommer att förbli där ett tag, gå tillbaka till normala hormoner eller gå vidare.

På HerCare använder vi oss av flera olika metoder som tillsammans ger oss ledtrådar, då var och en för sig själv är ofta inte tillräcklig information för att fastställa i vilken fas du befinner dig.

Blodprov

På HerCare tittar vi på två blodmarkörer: östrogen (östradiol) och FSH (follikelstimulerande hormon). I klimakteriet ser man ett sjunkande östrogen tillsammans med ett stigande FSH.

Gynekologisk undersökning

När östrogenet börjar ebba ut, förändras slemhinnorna i vagina och slidan. De blir torra och sköra. Blodflödet minskar och färgen av slemhinnan i vagina och på blygdläpparna förändras från rosa till blek.

Med en ultraljudsundersökning får man en bild av din livmoder och dina äggstockar och gynekologen mäter tjockleken på slemhinnan i livmodern. Vid klimakteriet ser man väldigt få ägg och en tunn slemhinna eftersom östrogenet är lågt och därför inte stimulerar tillväxt.

Dina symptom

Ditt mående tas i beaktande och listan över de vanligaste klimakteriesymptomen ser du ovan.

Behandling

Teamet på HerCare är experter på att behandla klimakteriebesvär. Våra vårdgivare kartlägger och guidar dig med utgångspunkt från dina unika förutsättningar och symptom.

För att upprätthålla hälsa, lust och välbefinnande är hormonersättning med bioidentiska hormoner i form av transdermalt östrogen (plåster) och oralt progesteron (tabletter) ett starkt alternativ.

Men hormonersättning är långt ifrån allt. Vare sig du kommer att använda hormonersättning eller inte så rekommenderar vi alltid att bygga grunden till hälsa först.

Kost och näring

Kroppen behöver rätt näring för att kunna fungera optimalt. Generellt kan man säga att ju bättre näringsmässigt balanserad du är när du går in i klimakteriet, desto mindre symptom kommer du att uppleva. Rätt kost och eventuellt vissa kosttillskott krävs för att säkerställa att kroppen har byggstenar för att skapa hormoner och signalsubstanser. Våra näringsterapeuter hjälper till att lägga upp en kostplan utifrån just dina behov och förutsättningar, och anpassar kosttillskottsrekommendationerna utifrån dina blodprovsresultat.

Stresshantering och återhämtning

Vårt kvinnliga hormonsystem är extremt känsligt för stress. Stress handlar inte bara om en lång “att göra-lista”. Stress för din kropp kan också vara inflammation, näringsbrist eller en tarmflora i obalans. Team-approachen på HerCare blir extra viktig då det utifrån just dina förutsättningar kan vara aktuellt med hjälp från samtalsterapeut, näringsterapeut och/eller läkare.

Regelbunden träning och rörelse hjälper till att hålla kroppen och skelettet starkt.

Kost- och livsstilsfaktorerna blir särskilt viktiga om du av olika anledningar, kanske p.g.a. bröstcancer eller tidigare blodpropp, inte kan ta hormoner. Då är det ännu viktigare att fokusera på rätt kost för att minska symptom av den hormonella obalansen och undvika brist på vissa signalsubstanser.

För besvär med torra slemhinnor finns möjligheten att tillföra östrogen lokalt i slidan för att hjälpa slemhinnorna på traven.

Boka tid