Binjureutmattning beror inte på trötta binjurar

Har du svårt att vakna på morgonen, med många tryck på snooze-knappen innan du stiger upp?
Behöver du kaffe för att komma igång på morgonen?
Har du gått upp i vikt under den senaste tiden, framför allt kring midjan?
Känns det som att du får varenda förkylning och influensa som går runt; att ditt immunsystem har havererat?
Har du svårare att hantera stress och pressade arbetssituationer nu än tidigare?
Är du ointresserad av sex?
Känner du dig ofta yr när du reser dig hastigt?
Lider du av dåligt minne eller “hjärndimma”?
Känner du dig särskilt trött på morgnarna och på eftermiddagarna mellan 15 och 17?
Känner du att du behöver äta ofta för att upprätthålla en normal blodsockernivå?
Är du sugen på salt mat?
Känner du dig väldigt trött mellan 19 och 22, för att sedan komma igång igen om du stannar uppe längre?
Om du är kvinna, lider du av PMS: kraftiga blödningar, humörsvängningar och trötthet under menstruationscykeln? Om du är man, känner du att din kondition, energi och förmåga att bibehålla muskler har börjat avta?
Har du ofta smärta i skuldror, axlar och nacke utan någon uppenbar anledning?
Märker du att din stress avtar under semester och fritid?

Om du svarat ”ja” på 10 eller fler av frågorna ovan så kan du ha problem med lågt kortisol, ett tillstånd som ofta kallas “binjuretrötthet”.

Binjurarna sitter ovanpå njurarna och utsöndrar många olika slags hormoner som kroppen behöver för att överleva, inklusive adrenalin, kortisol, DHEA, progesteron och testosteron.

Eftersom binjurarna producerar så många nödvändiga hormoner är de ansvariga för många av de funktioner som håller oss friska. De inkluderar:

Energiproduktion – konvertering av kolhydrater, protein och fett till blodsocker för att få energi.
Vätske- och elektrolytbalans
Fettlagring

Binjurarna är små körtlar som sitter ovanpå njurarna. Dom har ingen aning om vad de ska göra om de inte får signalen ACTH från hjärnan (hypofysen). Skickar inte hypofysen ACTH till binjurarna så producerar binjurarna inte tillräckligt med kortisol.

Varför slutar hypofysen skicka ACTH till binjurarna?

Efter långvarig stress har man ofta tömt sitt förråd på signalsubstansen serotonin. Med normala nivåer av serotonin känner man sig lugn och harmonisk. När serotoninnivån sjunkit under ditt tröskelvärde kan du ha svårt att somna eller vaknar på natten, uppleva oro, ångest och rusande tankar.

När serotoninet har sjunkit riktigt lågt får binjurarna inte längre signalerna från hjärnan att producera kortisol och DHEA. Därför får du symtom som ovan beskrivits som “binjuretrötthet”.

“Binjuretrötthet” ska inte blandas ihop med Addisons sjukdom, ett medicinskt tillstånd som innebär att binjurarna helt upphör att fungera. Addisons sjukdom orsakas ofta av autoimmunitet, medan lågt kortisol framför allt orsakas av stress och lågt serotonin.

Ytterligare tecken och symptom på lågt kortisol inkluderar:

Mild depression eller oro
Flera olika slags mat- och/eller inhalationsallergier
Orkeslöshet och brist på energi
Ökad ansträngning för att utföra dagliga sysslor
Försämrad förmåga att hantera stress
Torr och tunn hud
Lågt blodsocker
Låg kroppstemperatur
Hjärtklappning
Oförklarligt håravfall
Omväxlande diarré eller förstoppning
Förmågan att hantera såväl fysisk som psykisk stress är extremt viktigt för människans överlevnad.

Vår kropp har ett väldigt känsligt stress system som kontrolleras av hjärnan och binjurarna. När binjurarna inte producerar de hormoner som de ska minskar kroppens förmåga att hantera stress och bekämpa infektioner.

Orsaker till lågt serotonin efter långvarig stress inkluderar:

Stress

Psykisk, känslomässig eller andlig stress kan också utgöra viktiga orsaker, likaså stress relaterad till ekonomin eller familjeförhållanden. Till och med infektioner kan ha betydelse.

För hög arbetsbörda, långa arbetsdagar, sömnbrist eller känslomässig stress är vanliga orsaker. Stressfaktorer i städer inkluderar oljud och elektromagnetisk förorening. Mobiltelefoner, mikrovågstorn och apparater såsom tv, mobiltelefon, bärbar elektronik, mikrovågsugnar och datorer avger starka elektromagnetiska fält (EMF) som kan ha en stressande inverkan på kroppen.

Näringsbrist

Idag har många människor subkliniska brister på viktiga näringsämnen, såsom B-vitaminer, vitamin A, C och E, magnesium, zink och andra spårämnen. När kroppen upplever stress är behovet av näringsämnen ännu större. Raffinerade kolhydrater stressar också binjurarna. En kost med lågt proteinintag kan också leda till näringsbrist. Den amerikanska standarddieten har dels ett högt innehåll av bearbetade kolhydrater och socker, dels ett lågt innehåll av nyttiga fetter och protein. Ofta saknas också mikronäringsämnen.
Otillräcklig eller dålig vattenkvalitet påverkar syresättningen av kroppens vävnader. De flesta dieter innehåller få av de näringsämnen som binjurarna behöver och orsakerna till det kan spåras tillbaka till hur vi odlar vår mat. En stor del av våra livsmedel odlas på utarmade jordar. Den odlingsbara jorden idag innehåller en bråkdel magnesium jämfört med några hundra år tillbaka i tiden. Bearbetning och förädling utarmar näringsämnen ytterligare. Vår vana att äta i bilen eller på stående fot bidrar till att matens värde minskar, likaså vår förmåga att smälta den. Allergiska reaktioner mot livsmedel såsom vete och mejeriprodukter kan skada tarmsystemet och minska dess förmåga att ta upp näringsämnen.

Miljögifter

Giftiga kemikalier spelar ofta en stor roll i binjuretrötthet. Alla utsätts vi för tusentals kemikalier i luften, vattnet och maten. Källor kan också innefatta dentala material, eller skönhetsprodukter som schampo, krämer och make-up. De giftiga kemikalier som vi använder för att städa våra hem kan påverka, likaså receptfria och receptbelagda läkemedel. Toxiner kan också bildas inuti kroppen på grund av mikrobiella obalanser i tarmen och försämrad matsmältning. När maten inte får smälta ordentligt kan den jäsa i tarmen och därmed producera många skadliga ämnen som absorberas genom tarmens slemhinnor. En frisk kropp har förmågan att regelbundet eliminera gifter, men i takt med att binjurarna försvagas så avtar kroppens egen reningsförmåga. Detta ger upphov till en ond cirkel, där svagare binjurar försämrar förmågan att göra sig av med alla gifter, vilket i sin tur ytterligare försvagar binjurarna.

Kroniska infektioner

Kroniska infektioner kan ha sitt ursprung i infekterade tänder eller tandkött, men de kan vara belägna var som helst i kroppen. De bidrar i hög grad till kroppens toxiska belastning. Infektioner orsakar också inflammation och stress som måste behandlas med hjälp av steroidhormoner som kortisol och kortison.
En av de mest förbisedda orsakerna till binjuretrötthet är tarminfektioner som ger upphov till en inflammatorisk respons. En sådan infektion kan uppstå subkliniskt utan några synliga tecken alls och inkluderar bland annat Giardia, SIBO (bakteriell överväxt i tunntarmen), dysbios, och h. pylori-infektion.

Stimulanter och överdriven fysisk träning

Stimulanter skadar binjurarna genom att öka utsöndrandet av stresshormoner och adrenalin och på lång sikt utarma kroppen på nödvändiga signalsubstanser.

Koffein, socker och alkohol hör till de vanligaste bovarna.

Mindre uppenbara men minst lika viktiga stimulanter kan omfatta ilska, raseri, gräl, hat, oförmåga att förlåta, hög musik, tragiska nyheter och till och med filmer som innehåller mycket spänning och överdrivet våld. Andra aktiviteter som kan fungera som stimulanter inkluderar hård fysisk träning och rekreationellt drogbruk. Till och med högrisksporter som surfing, dykning och klättring kan utarma binjurarna om de utövas i överdrift. De flesta av dessa aktiviteter ger en tillfällig rush, delvis beroende på att kroppen utsöndrar höga nivåer av steroidhormoner. Över tid bidrar det till en försvagning av binjurarna och så småningom till en utarmning och försvagning av binjurarna.

”Giftiga” känslor

Ytterligare en bidragande orsak till binjureutmattning är okontrollerade känslor, såsom oro, ilska och rädsla. “Don’t worry, be happy” är ett utmärkt recept mot binjuretrötthet. Det här gäller särskilt för nervösa och överspända typ-A människor, eftersom de är särskilt mottagliga för lågt serotonin/kortisol. Bön och meditation frigör lugnande signalsubstanser som förvandlar en fly-eller-fäkta-reaktion till ett parasympatiskt, avkopplande tillstånd. Det kan vara till stor hjälp för att bota ett sjunkande serotonin. Att odla en attityd av tacksamhet kan göra underverk för ditt välbefinnande