HerCare 1 år!

I samband med att HerCare firar 1 års jubileum den här veckan passade vi på att ställa några frågor till Mia Lundin som grundat kvinnokliniken.

Hej Mia! Berätta, hur känns det att HerCare firar ett år?

– Fantastiskt! Tiden har gått så fort! Ett helt år… Det är helt otroligt: vi har kommit så långt på det här året. Vi har en fantastisk personal som är helt otroliga och som bryr sig så mycket om våra patienters välbefinnande. Jag minns när vi öppnade portarna förra året; allt var nytt, personalen, lokalen… vi var osäkra på om ens möblerna skulle levereras i tid! Sedan när vi öppnade blev det kaos – bara på första dagen fick vi 300 mejl. Det visade sig att mötesbokningen hade kraschat pga av det höga trycket… Vi kände verkligen att vi var efterlängtade! Tänk att vi har haft 4650 patientmöten på ett år och har fått möjlighet att hjälpa så många kvinnor.

Vad har varit roligast? Vad har varit tufft?

– Vi har både skrattat och gråtit! Det har faktiskt varit både roligt, men stundtals också väldigt jobbigt. Det roligaste är när jag sitter i receptionen och träffar våra patienter där – det är underbart att se och mötas av hur glada och tacksamma de är!

Det tuffaste tycker jag är det här med att det kostar så mycket att driva privatvård, vi får en del kritik gällande priset det kostar att komma till HerCare. Men vi får varken ersättning från Landstingen eller försäkringsbolagen… Landstingsbidrag bygger på 15-minuters möten med möjlighet att ta upp endast ETT symtom – och det är precis så vi inte vill jobba! De allra flesta kvinnor som kommer till oss har inte bara ett symtom utan flera. Och för att på allvar kunna hjälpa till att reda ut roten till problemen behövs absolut längre tid. Men det är frustrerande att veta att vi kan hjälpa – men att alla inte får chansen.

Vilka insikter har du fått efter att ha jobbat med svenska kvinnor under ett år? Något som förvånar dig?

– Jag är faktiskt chockad över antalet svenska kvinnor som lider av psykisk ohälsa och hur de inte får vård, hjälp och stöd och att det saknas både resurser och kunskap.

Vilka problem eller symtom är vanligast bland patienterna på HerCare?

– De flesta av våra patienter söker för hormonella obalanser som PMS, förklimakteriet, klimakteriet, hypotyreos och PCOS. Väldigt många söker också för utbrändhet och IBS.

Vad skulle du vilja att varje svensk kvinna kände till när det kommer till hormonhälsa?

– Att vårt kvinnliga hormonsystem är extremt känsligt och lättpåverkat av stress och dålig näring. Väldigt många av våra patienter har just en eller båda av dessa faktorer som grundorsak till varför hormonerna är ur balans och de inte alls mår särskilt bra. Så det jag skulle vilja att alla kvinnor känner till är att det faktiskt finns konkreta saker som man kan göra åt det här. Med rätt kunskap och hjälp behöver man inte dras med och bara bli tvungen att lära sig att leva med sitt dåliga mående.

Vilka är dina drömmar för framtiden för HerCare?

– Min dröm är att det ska finnas en HerCare-klinik i varje stad i Sverige där kvinnor kan få rätt vägledning, omsorgsfull hjälp och kloka råd. Och att vi kan minska på antalet som lider av psykisk ohälsa.

Stort grattis till första året med HerCare och lycka till i framtiden!

 

HerCares kvinnoklinik är den första i sitt slag och vi vill hjälpa kvinnor i Sverige att leva friska, länge.

Vi erbjuder traditionell allmänmedicinsk och gynekologisk behandling kombinerad med hormonersättning, kostrådgivning, stresshantering och kognitiv beteendeterapi
.

Vården baseras på vetenskapligt beprövade och accepterade metoder, men också möjligheten att tänka nytt – för kvinnosjukvård i tiden och i ständig utveckling.

Här kan du läsa mer om vad vi erbjuder. 

Här kan du boka ditt besök.

Del 3: 3 nycklar för behandling av PMS

Här hittar du de tidigare delarna i mini-serien om PMS: Del 1 och Del 2. 

  1. KOSTEN

Kroppen behöver rätt näring för att kunna fungera optimalt och näringsmässigt stöd är viktigt när man lider av PMS. För att kroppen ska kunna producera serotonin (signalsubstansen som får oss att känna välbefinnande och glädje) behövs en kost rik på bl.a. B-vitaminer, magnesium, D-vitamin och aminosyran tryptofan. Dessa näringsämnen hittar du i bland annat kyckling, kött, fisk och skaldjur, broccoli, gröna bladgrönsaker, avokado, pumpafrön, solrosfrön och bönor.

Ibland räcker inte kosten till och man kan behöva ta kosttillskott till hjälp. Tillskott av magnesium, B-komplex och vissa aminosyror har visat sig kunna öka serotoninnivåerna och främja muskelavslappning och känslan av lugn.

Eftersom det mesta av den lugnande signalsubstansen serotonin bildas i tarmen är det viktigt att se till att tarmen mår bra och att du har tillräckligt med goda bakterier som främjar hälsa, god serotoninproduktion och optimalt näringsupptag.

Att se över sitt näringsintag och tarmhälsa tillsammans med en näringsterapeut som kan individanpassa hälsosatsningen är en klok strategi. På HerCare har våra näringsterapeuter stor erfarenhet av att med kostens hjälp stötta den hormonella balansen.

2. STRESSMINSKNING

Stress är en stor bov i sammanhanget och kan mycket väl vara den grundläggande orsaken till din obalans i hormoner och signalsubstanser. Vårt kvinnliga hormonsystem är nämligen extremt känsligt för stress.

Det är vanligt att stress enbart förknippas med en krävande arbetssituation eller en omöjligt lång att göra-lista. Men stress är lurigare än så! Man kanske älskar sitt fartfyllda arbete och sitt sociala liv med familj, träning, vänner och sociala tillställningar. Man måste inte uppleva sig som stressad eller “nära väggen”  för att kroppen och hormonbalansen ska påverkas negativt.

Stress handlar dessutom inte heller bara om ett välfyllt schema. Stress för kroppen inkluderar också infektioner, inflammation, en tarmflora i obalans, för mycket socker i kosten, näringsbrister eller miljötoxiner som man utsätts för.  

På HerCare hjälper och stöttar vår samtalsterapeut kvinnor som brottas med de yttre stressfaktorerna. Att få prata med någon, få hjälp att se sitt liv och vardag i ett klarare sken och kanske hjälp att sålla bland prioriteringarna kan ha stor betydelse för att få bukt med ett stressigt liv.

För att ta tag i och reda ut eventuella fysiska stressfaktorer som inflammation, näringsbrister och obalans i tarmen hjälper HerCares läkare och näringsterapeuter till.

3. PROGESTERON

Att tillföra progesteron är ofta nödvändigt för att effektivt behandla symptom av PMS. Eftersom symptomen är direkt kopplade till sjunkande progesteron/allopregnanolone-nivåer innan din mens börjar, är det vettigt att höja nivåerna av progesteron under PMS-fasen för att lindra symptomen.

Om man ska använda progesteronersättning är det viktigt att använda bioidentiskt progesteron, som din kropp biokemiskt känner igen. De syntetiska progesteronläkemedel som finns är svårare för kroppen att känna igen och många mår dessutom sämre av dem. Med bioidentiskt progesteron balanserar du dina hormoner på ett naturligt sätt, utan oönskade biverkningar. En ökad risk för bröstcancer, stroke eller hjärtsjukdomar är till viss del förknippade med det syntetiska progesteronet.

På HerCare hjälper våra barnmorskor till att utvärdera dina symtom och provsvar för att sedan kunna rekommendera behandling och vilka i vårt team du bör träffa.

29 april 2019: Eftersom Läkemedelsverket nu gett ett utlåtande om att progesteronkräm är klassificerad som läkemedel och därför inte får marknadsföras i Sverige, kan vi på HerCare inte längre rekommendera den. Däremot kommer vi att undersöka möjligheten att förskriva bioidentisk progesterongel med individuell licensförskrivning.

 

HerCares kvinnoklinik är den första i sitt slag och vi vill hjälpa kvinnor i Sverige att leva friska, länge.

Vi erbjuder traditionell allmänmedicinsk och gynekologisk behandling kombinerad med hormonersättning, kostrådgivning, stresshantering och kognitiv beteendeterapi
.

Vården baseras på vetenskapligt beprövade och accepterade metoder, men också möjligheten att tänka nytt – för kvinnosjukvård i tiden och i ständig utveckling.

Här kan du läsa mer om vad vi erbjuder. 

Här kan du boka ditt besök.

 

Del 2: Vad orsakar PMS?

Här kan du hitta den första delen i mini-serien om PMS.

Östrogen och progesteron är våra två främsta kvinnliga könshormoner. De bildar en dynamisk duo som ska samspela och ta olika stor plats vid olika tillfällen under menscykeln. I menscykelns första hälft är det östrogen som är dominerande, och i dess andra hälft är det progesteronets tur.

Efter en normal ägglossning (runt dag 12-14) förvandlas blåsan där ägget kom från till en gulkropp, ett tillfälligt hormonproducerande organ. Därav namnet gulkroppshormon (progesteron).

Progesteron är det första hormonet som minskar när vi åldras. I mitten eller slutet av trettioårsåldern börjar progesteronnivån sjunka genom att ägglossningarna blir glesare. Progesteron är lika viktigt för hjärnans funktion som östrogen men har en mer lugnande inverkan på humöret.

Den lugnande effekten av progesteron kommer från allopregnanolone, en metabolit av progesteron. Allopregnanolone aktiverar nämligen den lugnande signalsubstansen GABA i hjärnan. Utan tillräckligt med progesteron/allopregnanolone så får vi inte den aktivering av GABA som vi behöver för att känna lugn och ro och för att bromsa stressreaktioner.

Flera studier visar att allopregnanolone är lägre hos kvinnor som lider av PMS jämfört med de som inte lider av PMS.

Forskningsresultat tyder också på att hjärnan producerar färre receptorer för GABA när progesteronet är låg. Eftersom progesteron lugnar nervsystemet kan ett överskott av progesteron vid höga doser progesteronersättning orsaka håglöshet eller till och med lätt depression.

Progesteron påverkar också serotoninet indirekt genom sin påverkan på serotoninreceptorerna.

Biokemiskt sett har patienter med PMS-symptom lägre nivåer av progesteron och allopregnanolone i blodet, och lägre nivåer av GABA och serotonin i blod och urin under den premenstruella fasen i menstruationscykeln. De saknar alltså de signalsubstanser som kan ge dem en känsla av lugn och välbefinnande.

Det finns mycket som du kan göra för att stötta din kropp och dina hormoner för att surfa skönare genom menscykeln. I nästa blogginlägg ska vi titta närmare på det.

 

HerCares kvinnoklinik är den första i sitt slag och vi vill hjälpa kvinnor i Sverige att leva friska, länge.

Vi erbjuder traditionell allmänmedicinsk och gynekologisk behandling kombinerad med hormonersättning, kostrådgivning, stresshantering och kognitiv beteendeterapi
.

Vården baseras på vetenskapligt beprövade och accepterade metoder – men också möjligheten att tänka nytt – för kvinnosjukvård i tiden och i ständig utveckling.

Här kan du läsa mer om vad vi erbjuder. 

Här kan du boka ditt besök.

Del 1: Lider du av PMS?

Befinner du dig i en känslomässig berg- och dalbana? Känns det som om du håller på att tappa greppet och bli tokig? Ena minuten är du ilsken och skäller ut dina vänner och dina kära, nästa minut gråter du och vill att någon ska hålla om dig? Du kanske känner dig låg, väldigt sorgsen eller orolig utan att förstå varför.

Att må på det viset påverkar givetvis hela dig, din familj, dina relationer, din karriär och förmågan att ha kul eller att koppla av. Du kanske tror, som så många andra kvinnor, att dina symptom inte är verkliga, och försöker ignorera dem eller bara lära dig att leva med dem. Du kanske klandrar dig själv och känner dig skyldig och mindre värd. Efteråt, när humöret har lugnat sig, känner du dig skyldig när du tänker på hur du har uppfört dig, känt och reagerat.

Om du känner igen dig i det här, är risken stor att du lider av PMS.

Det är viktigt att komma ihåg; att ha känslomässiga besvär är inte ett tecken på personlig svaghet eller brist på karaktär. Känslomässiga symtom ska inte vara varken mer eller mindre laddade än fysiska symtom från kroppen som t.ex. huvudvärk eller magont. Men när det handlar om PMS-symptom som depression, ångest och oro så skäms många kvinnor för sitt tillstånd. Nu är det dags att sluta skämmas!  

Hur vet du att det är PMS du lider av?

Vanliga känslomässiga symptom på PMS är:

  • retlighet
  • raseri
  • känsla av att vara överväldigad
  • känsla av att vara uppe i varv
  • depression
  • oro
  • humörsvängningar
  • minskat självförtroende

Det första du ska göra är att följa ditt mående och börja skriva ner i en enkel dagbok hur det förändras genom menscykeln. Vid PMS har du en regelbunden mens (var 28:e till var 32:a dag) och du mår dåligt under menscykelns andra hälft, dvs. från ägglossning (som sker runt dag 14) och ett par veckor framåt. När mensen väl kommer är det som att trycka på en knapp och alla symtom försvinner.

Om du inte ser detta cykliska mönster i ditt mående så är det inte PMS du lider av. Symtomen vid äkta PMS uppträder bara mellan ägglossning, som sker i mitten av cykeln, och inledningen på mensen. En del kvinnor har bara problem några få dagar före mensen, medan andra kan lida i två hela veckor. Symtomen har en benägenhet att förvärras ju närmare mensen man kommer. När mensblödningen väl börjar försvinner dina symtom som genom ett trollslag, och du blir ditt gamla vanliga jag igen. Ditt humör kan förbättras på några timmar när mensen väl kommit!

När du har kartlagt och är på det klara med att ditt mående är kopplat till din menscykel, då är det dags att ta itu med orsakerna till att du lider av PMS (eller PMDS, premenstruellt dysforiskt syndrom, en svårare typ av PMS). För det är inte hopplöst – det finns flera saker som du kan göra för att hormonellt komma på rätt köl igen.

Vad orsakar PMS och hur kan vi förebygga den? Det ska vi titta närmare på i kommande blogginlägg.

Kram från HerCare-teamet

 

HerCares kvinnoklinik är den första i sitt slag och vi vill hjälpa kvinnor i Sverige att leva friska, länge.

Vi erbjuder traditionell allmänmedicinsk och gynekologisk behandling kombinerad med hormonersättning, kostrådgivning, stresshantering och kognitiv beteendeterapi
.

Vården baseras på vetenskapligt beprövade och accepterade metoder – men också möjligheten att tänka nytt – för kvinnosjukvård i tiden och i ständig utveckling.

Här kan du läsa mer om vad vi erbjuder. 

Här kan du boka ditt besök.

Det krävs en ny typ av vård för Sveriges kvinnor

Hälften av Sveriges befolkning går igenom klimakteriet och ungefär åtta av tio kvinnor upplever olika typer av hormonella besvär i förklimakteriet och/eller klimakteriet. I 40-50 årsåldern, när våra kvinnliga hormoner är oförutsägbara och åker berg-och dalbana och där vi kan drabbas av det ena obehagliga symptomet efter det andra, vart vänder du dig då?

Idag finns inga offentligt finansierade hormon- eller klimakteriemottagningar där kvinnor kan få råd, stöd och hjälp i Sverige. Ingen yrkesgrupp har specialiserat sig på denna fas i kvinnors liv. En fas som utgör hälften av våra liv och ofta börjar då vi är mitt i vår karriär yrkesmässigt och behöver kraft och energi för att fungera både hemma och på jobbet.

I maj 2018 öppnade jag kliniken HerCare i Stockholm. Tillsammans med ett fantastiskt fint team av läkare, barnmorskor, näringsterapeuter och samtalsterapeuter, behandlar och vägleder vi kvinnor som lider av PMS, förklimakteriet, klimakteriet och långvarig stress och utmattning. Vår vision är att utbilda, stödja och hjälpa kvinnor i Sverige att leva friska och länge och vår mission är att vara en tongivande aktör som tar kvinnors hälsa på allvar, sett ur ett helhetsperspektiv.

Vi har tagit emot ca 1500 patienter sedan vi öppnade dörrarna i maj förra året och jag är chockad över hur dåligt Sveriges kvinnor mår. Jag kan med säkerhet säga att 70-80% av de kvinnor vi har tagit emot är eller har nyligen varit utbrända och sjukskrivna för psykisk ohälsa. Varför är det så vanligt i Sverige undrar jag?

Sjukskrivningsantalet för stressrelaterad psykisk ohälsa har ökat kraftigt i Sverige de senaste åren, och då i synnerhet för kvinnor. Jag tror att om man tog sig tid att titta på orsakerna skulle man se att många av dessa kvinnor lider av hormonell obalans. År 2009 var det 24 000 pågående sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa och 2016 var siffran uppe i 64 000, enligt statistik från Försäkringskassan.

Enligt Mattias Lundbäck, ekonom på svenskt näringsliv, finns det olika sätt att räkna på hur hög samhällskostnaden för sjukskrivning är. Man brukar enligt honom prata om den totala kostnaden per år för sjukskrivningar i Sverige är 81 miljarder kronor för staten och 18,5 miljarder för arbetsgivarna. Men egentligen-när man räknar in produktionsbortfallet-är den faktiska kostnaden för samhället upp emot 200 miljarder per år, där sjukskrivningarna för psykisk ohälsa står för cirka 40 procent.

Situationen är ohållbar!

Det är så ledsamt att tusentals kvinnor mår dåligt när det psykiska lidandet så enkelt går att lösa. Men det krävs en ny typ av vård för dessa kvinnor där broar byggs mellan det gamla och det nya, där vi skapar kontakter och utbyter erfarenheter genom forskning och utvärdering.

Vi bör möjliggöra information om behandlingsmetoder som finns utanför den etablerade hälso- och sjukvården, till exempel personanpassad livsstilsmedicin, samt rätten till att själv få välja vilken vård och behandling vi vill ha för våra besvär måste i största möjliga utsträckning respekteras. Mycket i linje med regeringens nya kommittédirektiv: “Ökat patientinflytande och patientsäkerhet inom annan vård och behandling än den som bedrivs inom den etablerade vården”.

Idag tillåts inte alternativen, vården blir mer och mer strikt och fyrkantig, samtidigt som sjukskrivningsantalet för stressrelaterad psykisk ohälsa bara ökar.

HerCares kvinnoklinik är den första i sitt slag och vi vill hjälpa kvinnor i Sverige att leva friska, länge. Vi vill göra det genom att förändra och förbättra vården för kvinnor och skapa ett nytt sätt att se på kvinnors hälsa. Vi vill med vår kunskap och kompetens bidra till att minska ohälsotalen bland kvinnor, och därmed ta vårt samhällsansvar. Vi erbjuder personanpassad livsstilsmedicin baserad på internationella vetenskapligt beprövade och accepterade metoder. Ett vårdprogram med hög patientsäkerhet, individuellt anpassat och omfattar support, information, hopp, livsstilsförändringar och den rätta typen av hormonersättning, bioidentiska hormoner. Med denna typen av vård kan man snabbt återställa balansen vilket kan hjälpa många av dessa kvinnor tillbaka till både hälsa och välbefinnande, samtidigt som man drastiskt minskar kostnaderna för samhället.

Vi på HerCare leder vägen genom att förändra och förbättra vården för kvinnor och skapa ett nytt sätt att se på kvinnors hälsa.

Mia Lundin

Utdrag från min bok Vägen till hormonell balans som kommer till bokhandlarna i höst.

Manus under bearbetning (Bonnier Fakta)

 

“Doktorn har lärt sig att inte vara intresserad i hälsa men i sjukdom. Vad folket lärt sig är att hälsa är botemedlet för sjukdom”.

Citat Ashley Montagu

Selfcompassion- självomhändertagande

1 februari, 2019, Carina Landin, Samtalsterapeut på HerCare

Selfcompassion- självomhändertagande handlar om ett varmt och omhändertagande förhållningssätt till sig själv och andra, en styrka för att kunna öka tolerans av obehag och en förståelse för sina svårigheter. Det handlar om ett förhållningssätt som man har med sig ut i livet ut då det handlar om långsiktig förändring och inte enbart symptomlindring.

Självmedkänsla passar egentligen alla människor eftersom vi mår bra av att träna hjärnan i välmående. Metoden kan vara extra hjälpsam om du har låg självkänsla, är kritisk mot dig själv, upplever ångest, oro, har höga prestationskrav, relationsproblem eller har svårt att känna dig nöjd med dig själv.

Det är en förmåga som hjärnforskningen har visat att det går att träna upp och som gör att du förändrar områden i hjärnan. Vi människor befinner oss ofta oss i kampen om att bli av med obehag och hålla fast i det som är behagligt. Det gör att vi sällan kan slappna av och tillåta livet att vara som det är. Självmedkänsla hjälper oss att hantera livet på ett annat sätt. Istället för att pressa oss till att göra saker och vara hårda och kritiska när vi möter motgångar och misslyckanden så lär vi oss att ta hand om oss själva.

Det är vanligt att den som är självkritisk kör över sina egna behov istället för att lyssna på och tillgodose dem. Det finns alltid någon eller något som är viktigare. Ett förhållningssätt som i förlängningen leder till trötthet, frustration och ännu mer självkritik.

Det är fullkomligt naturligt att jämföra sig med andra. Döm dig därför inte när du tar fram din mentala måttstock och börjar mäta dig med din omgivning. Låt dig inspireras. Inte minimeras.

Din inre kritiker håller gärna koll på sådant som du saknar eller brister i. Efter några år med detta negativa fokus börja du leva från otillräcklighet och brist istället för tillräcklighet och överflöd. Din bild av världen och dig själv blir förvrängd.

Att träna sig i självmedkänsla kan man göra på många olika vis. Man kan arbeta med tankar, beteenden, känslor och uppmärksamhet. Tex:

  • Tillåt dig att känna det du gör
  • Lyssna på dina behov
  • Tala till, och om, dig själv med värme och uppskattning
  • Jämför dig med andra på ett mer kärleksfullt sätt.  Ofta är vi upptagna med att försöka duga både i ens egna och andras ögon. Dagarna ersätts med slit, krav och förväntningar. Stress, tvivel och oro lägger en mörk filt över vardagen och livsglädjen.
  • Möt din inre kritiker vänligt men bestämt.
  • Ett mer kärleksfullt sätt att ta dig an dina framtida prestationer är att sätta en intention som anger riktningen istället för slutstationen.
  • När du är medkännande mot dig själv är du okej med att vara du.

 

Boka med vår samtalsterapeut på HerCare

Fråga om vårt paketpris

Binjureutmattning beror inte på trötta binjurar

  • Har du svårt att vakna på morgonen, med många tryck på snooze-knappen innan du stiger upp?
  • Behöver du kaffe för att komma igång på morgonen?
  • Har du gått upp i vikt under den senaste tiden, framför allt kring midjan?
  • Känns det som att du får varenda förkylning och influensa som går runt; att ditt immunsystem har havererat?
  • Har du svårare att hantera stress och pressade arbetssituationer nu än tidigare?
  • Är du ointresserad av sex?
  • Känner du dig ofta yr när du reser dig hastigt?
  • Lider du av dåligt minne eller “hjärndimma”?
  • Känner du dig särskilt trött på morgnarna och på eftermiddagarna mellan 15 och 17?
  • Känner du att du behöver äta ofta för att upprätthålla en normal blodsockernivå?
  • Är du sugen på salt mat?
  • Känner du dig väldigt trött mellan 19 och 22, för att sedan komma igång igen om du stannar uppe längre?
  • Om du är kvinna, lider du av PMS: kraftiga blödningar, humörsvängningar och trötthet under menstruationscykeln? Om du är man, känner du att din kondition, energi och förmåga att bibehålla muskler har börjat avta?
  • Har du ofta smärta i skuldror, axlar och nacke utan någon uppenbar anledning?
  • Märker du att din stress avtar under semester och fritid?

Om du svarat ”ja” på 10 eller fler av frågorna ovan så kan du ha problem med lågt kortisol, ett tillstånd som ofta kallas “binjuretrötthet”.

Binjurarna sitter ovanpå njurarna och utsöndrar många olika slags hormoner som kroppen behöver för att överleva, inklusive adrenalin, kortisol, DHEA, progesteron och testosteron.

Eftersom binjurarna producerar så många nödvändiga hormoner är de ansvariga för många av de funktioner som håller oss friska. De inkluderar:

  • Energiproduktion – konvertering av kolhydrater, protein och fett till blodsocker för att få energi.
  • Vätske- och elektrolytbalans
  • Fettlagring

Binjurarna är små körtlar som sitter ovanpå njurarna. Dom har ingen aning om vad de ska göra om de inte får signalen ACTH från hjärnan (hypofysen). Skickar inte hypofysen ACTH till binjurarna så producerar binjurarna inte tillräckligt med kortisol.

Varför slutar hypofysen skicka ACTH till binjurarna?

Efter långvarig stress har man ofta tömt sitt förråd på signalsubstansen serotonin.Med normala nivåer av serotonin känner man sig lugn och harmonisk. När serotoninnivån sjunkit under ditt tröskelvärde kan du ha svårt att somna eller vaknar på natten, uppleva oro, ångest och rusande tankar.

När serotoninet har sjunkit riktigt lågt får binjurarna inte längre signalerna från hjärnan att producera kortisol och DHEA. Därför får du symtom som ovan beskrivits som “binjuretrötthet”.

“Binjuretrötthet” ska inte blandas ihop med Addisons sjukdom, ett medicinskt tillstånd som innebär att binjurarna helt upphör att fungera. Addisons sjukdom orsakas ofta av autoimmunitet, medan lågt kortisol framför allt orsakas av stress och lågt serotonin.

Ytterligare tecken och symptom på lågt kortisol inkluderar:

  • Mild depression eller oro
  • Flera olika slags mat- och/eller inhalationsallergier
  • Orkeslöshet och brist på energi
  • Ökad ansträngning för att utföra dagliga sysslor
  • Försämrad förmåga att hantera stress
  • Torr och tunn hud
  • Lågt blodsocker
  • Låg kroppstemperatur
  • Hjärtklappning
  • Oförklarligt håravfall
  • Omväxlande diarré eller förstoppning
  • Förmågan att hantera såväl fysisk som psykisk stress är extremt viktigt för människans överlevnad.

Vår kropp har ett väldigt känsligt stress system som kontrolleras av hjärnan och binjurarna. När binjurarna inte producerar de hormoner som de ska minskar kroppens förmåga att hantera stress och bekämpa infektioner.

 

Orsaker till lågt serotonin efter långvarig stress inkluderar:

Stress

Psykisk, känslomässig eller andlig stress kan också utgöra viktiga orsaker, likaså stress relaterad till ekonomin eller familjeförhållanden. Till och med infektioner kan ha betydelse.

För hög arbetsbörda, långa arbetsdagar, sömnbrist eller känslomässig stress är vanliga orsaker. Stressfaktorer i städer inkluderar oljud och elektromagnetisk förorening. Mobiltelefoner, mikrovågstorn och apparater såsom tv, mobiltelefon, bärbar elektronik, mikrovågsugnar och datorer avger starka elektromagnetiska fält (EMF) som kan ha en stressande inverkan på kroppen.

Näringsbrist

Idag har många människor subkliniska brister på viktiga näringsämnen, såsom B-vitaminer, vitamin A, C och E, magnesium, zink och andra spårämnen. När kroppen upplever stress är behovet av näringsämnen ännu större. Raffinerade kolhydrater stressar också binjurarna. En kost med lågt proteinintag kan också leda till näringsbrist. Den amerikanska standarddieten har dels ett högt innehåll av bearbetade kolhydrater och socker, dels ett lågt innehåll av nyttiga fetter och protein. Ofta saknas också mikronäringsämnen.
Otillräcklig eller dålig vattenkvalitet påverkar syresättningen av kroppens vävnader. De flesta dieter innehåller få av de näringsämnen som binjurarna behöver och orsakerna till det kan spåras tillbaka till hur vi odlar vår mat. En stor del av våra livsmedel odlas på utarmade jordar. Den odlingsbara jorden idag innehåller en bråkdel magnesium jämfört med några hundra år tillbaka i tiden. Bearbetning och förädling utarmar näringsämnen ytterligare. Vår vana att äta i bilen eller på stående fot bidrar till att matens värde minskar, likaså vår förmåga att smälta den. Allergiska reaktioner mot livsmedel såsom vete och mejeriprodukter kan skada tarmsystemet och minska dess förmåga att ta upp näringsämnen.

Miljögifter

Giftiga kemikalier spelar ofta en stor roll i binjuretrötthet. Alla utsätts vi för tusentals kemikalier i luften, vattnet och maten. Källor kan också innefatta dentala material, eller skönhetsprodukter som schampo, krämer och make-up. De giftiga kemikalier som vi använder för att städa våra hem kan påverka, likaså receptfria och receptbelagda läkemedel. Toxiner kan också bildas inuti kroppen på grund av mikrobiella obalanser i tarmen och försämrad matsmältning. När maten inte får smälta ordentligt kan den jäsa i tarmen och därmed producera många skadliga ämnen som absorberas genom tarmens slemhinnor. En frisk kropp har förmågan att regelbundet eliminera gifter, men i takt med att binjurarna försvagas så avtar kroppens egen reningsförmåga. Detta ger upphov till en ond cirkel, där svagare binjurar försämrar förmågan att göra sig av med alla gifter, vilket i sin tur ytterligare försvagar binjurarna.

Kroniska infektioner

Kroniska infektioner kan ha sitt ursprung i infekterade tänder eller tandkött, men de kan vara belägna var som helst i kroppen. De bidrar i hög grad till kroppens toxiska belastning. Infektioner orsakar också inflammation och stress som måste behandlas med hjälp av steroidhormoner som kortisol och kortison.
En av de mest förbisedda orsakerna till binjuretrötthet är tarminfektioner som ger upphov till en inflammatorisk respons. En sådan infektion kan uppstå subkliniskt utan några synliga tecken alls och inkluderar bland annat Giardia, SIBO (bakteriell överväxt i tunntarmen), dysbios, och h. pylori-infektion.

Stimulanter och överdriven fysisk träning

Stimulanter skadar binjurarna genom att öka utsöndrandet av stresshormoner och adrenalin och på lång sikt utarma kroppen på nödvändiga signalsubstanser.

Koffein, socker och alkohol hör till de vanligaste bovarna.

Mindre uppenbara men minst lika viktiga stimulanter kan omfatta ilska, raseri, gräl, hat, oförmåga att förlåta, hög musik, tragiska nyheter och till och med filmer som innehåller mycket spänning och överdrivet våld. Andra aktiviteter som kan fungera som stimulanter inkluderar hård fysisk träning och rekreationellt drogbruk. Till och med högrisksporter som surfing, dykning och klättring kan utarma binjurarna om de utövas i överdrift. De flesta av dessa aktiviteter ger en tillfällig rush, delvis beroende på att kroppen utsöndrar höga nivåer av steroidhormoner. Över tid bidrar det till en försvagning av binjurarna och så småningom till en utarmning och försvagning av binjurarna.

”GIiftiga” känslor

Ytterligare en bidragande orsak till binjureutmattning är okontrollerade känslor, såsom oro, ilska och rädsla. “Don’t worry, be happy” är ett utmärkt recept mot binjuretrötthet. Det här gäller särskilt för nervösa och överspända typ-A människor, eftersom de är särskilt mottagliga för lågt serotonin/kortisol. Bön och meditation frigör lugnande signalsubstanser som förvandlar en fly-eller-fäkta-reaktion till ett parasympatiskt, avkopplande tillstånd. Det kan vara till stor hjälp för att bota ett sjunkande serotonin. Att odla en attityd av tacksamhet kan göra underverk för ditt välbefinnande

Sköldkörteln är navet i kroppens hormonella hjul

I det här nyhetsbrevet tar jag upp vår livsviktiga sköldkörtel, eftersom den är så avgörande för vår hälsa i allmänhet och för kvinnors hormonbalans i synnerhet.

Sköldkörteln är navet i kroppens hormonella hjul. Den påverkar nästan alla våra funktioner och kan liknas vid en termostat. Den känner efter vad som pågår i kroppen för att kunna bromsa eller gasa på ämnesomsättningen.

Två kontrollcentra i hjärnan avgör hur mycket hormon sköldkörteln ska tillverka. Hypotalamus är generalen som sänder signaler i form av TRH (tyreotropinfrisättande hormon) till den underordnade hypofysen. När hypofysen får signaler från hypotalamus, frisätter den ett eget hormon, TSH (tyroideastimulerande hormon). TSH stimulerar sköldkörteln till att bilda tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3).

T4 kan ses som ett lagringshormon som kan omvandlas till T3 – den aktiva formen – vid behov. Det mesta, 80 procent, av omvandlingen till T3 sker i mag-tarmkanalen och 20 procent i hjärnan.

Sköldkörteln och hypofysen står i ständig växelverkan genom ett återkopplingssystem som innebär att höga hormonnivåer i blodet ger signaler till hjärnan om att minska mängden TRH och TSH och tvärtom.

Hypo och hyper

Det enklaste och vanligaste sättet att undersöka sköldkörtelns funktion är att ta ett blodprov som visar ditt TSH-värde. Om ditt TSH-värde är högt är det ett tecken på att din hjärna skickar många signaler till sköldkörteln om att den måste tillverka mer hormon. Det tyder på att sköldkörteln fungerar långsamt – att du har låg sköldkörtelfunktion, så kallad hypotyreos.

Men TSH visar bara hur signalerna fungerar mellan hypofysen i hjärnan och sköldkörteln. Provet visar inte hur mycket hormon som sköldkörteln faktiskt tillverkar och omvandlar. Därför bör man även mäta sköldkörtelhormonerna T4 och T3 för att se om också de värdena är låga.

En del kan ha ett normalt TSH-värde, men avvikande aktivitet i själva sköldkörteln. Det gäller särskilt om sköldkörteln är för aktiv och tillverkar för mycket hormon – så kallad hypertyreos. Då har man ett extra lågt TSH-värde, men för höga T4- och T3-värden.

 

Tänk nätverk, inte bara sköldkörtel

Kroppens olika system samverkar, inte minst med sköldkörteln. Den senaste forskningen tyder på att kroppens olika organ har egna feedbacksystem som är kopplade till sköldkörteln.

Så när vi pratar om sköldkörteln pratar vi om ett helt nätverk med körtlar, organ och olika slags biokemikalier som samverkar med varandra. Dessutom finns det en lång rad faktorer som påverkar samarbetet: mat, miljögifter, alkohol, allergier, inflammation, infektioner, stress och andra hormonella obalanser.

Som du ser är det svårt att balansera sköldkörtelns funktion enbart genom att titta på resultaten från blodprover. Det finns så många saker som kan påverka sköldkörtelvärdena som inte syns i ett enskilt provsvar.

 

Tre saker är extra viktiga att känna till i samband med sköldkörteln:

 

  1. De flesta som har hypotyreos har den autoimmuna sjukdomen Hashimotos tyreoidit. Tillståndet innebär att kroppen angriper sin egen sköldkörtel, och orsakas ofta av läckande tarm och/eller glutenintolerans. Därför kommer våra näringsterapeuter att fokusera mycket på ditt mag-tarmsystem om du har sköldkörtelbesvär.

 

  1. Det är viktigt att du får i dig tillräckligt av en rad näringsämnen som kroppen behöver för att kunna producera och konvertera sköldkörtelhormoner. Det finns också olika ämnen som kan störa produktionen och omvandlingen av T4 till aktivt T3.

 

  1. Vid utbrändhet ska man alltid behandla lågt kortisol och orsakerna till utmattningen först innan man ger någon form av sköldkörtelhormon. Annars kan produktionen av stresshormoner hamna i ännu större obalans och patienten kan få problem med oro och ångest.

 

Observera att det sällan är fel på binjurarna vid så kallad binjureutmattning. Långvarig stress kan dock leda till att binjurarna inte får den signal den behöver från hypofysen för att tillverka kortisol. Signalerna går inte fram och man blir utmattad. Problemet kan bli ännu värre om man tränar. Symtomen vid låg kortisolproduktion påminner till stor del om låg sköldkörtelfunktion, men man är helt utmattad, särskilt på morgonen.

Trots den stora samverkan mellan kroppens olika hormonsystem, samarbetar sällan endokrinologer och gynekologer i vården. Det vill vi på HerCare förändra genom att visa hur viktigt det är att se kroppen som ett nätverk vid behandling av hormonobalans. Det går inte att bara jobba med enbart sköldkörtelhormon vid hypotyreos eller bara med östrogen och progesteron vid klimakteriebesvär. Man måste utgå från att kroppens olika system och organ interagerar.

 

Tänk på att:

Lyssna på kroppen

Sänka ribban – prestera mindre och hitta en balans i livet

Prova yoga, qigong, avslappning, meditation, andningsövningar

Odla dina relationer och vänskapsband

Utesluta socker, gluten, mjölk, undvik alkohol och vara försiktig med mycket stora mängder kålväxter om du ofta dricker grönsaksjuicer

Begränsa ditt alkoholintag

Använda antiinflammatoriska kryddor i matlagningen, t.ex. gurkmeja, ingefära, kryddnejlika, timjan, oregano

Mjölksyrad mat stärker tarmfloran, men var försiktig om du misstänker att du är intolerant mot histamin

 

 

 

 

Är jag i förklimakteriet eller i klimakteriet?

Allteftersom äggstockarnas hormonproduktion minskar genomgår du först förklimakteriet, sen klimakteriet. Var och en av dessa faser har en egen uppsättning möjliga känslomässiga och fysiska symptom och lösningar.

En del kvinnor glider bara igenom dessa övergångar utan särskilt många symptom medan andra upplever alla möjliga slags känslomässiga och fysiska besvär.

Många känner plötsligt inte igen sig själva. De blir lättirriterade oroliga, ångestfyllda, och får plötsliga gråtattacker. De kan känna sig som om de håller på att bli galna. Många förstår inte riktigt vad förklimakteriet är för att den här fasen i livet är bortglömd och nertystad. Man tror att allt är ok för att man fortfarande har mens. Men så är det inte, förklimakteriet kan börja tio år innan klimakteriet.

Hos vissa kan det börja så tidigt som vid 35 års ålder även om de flesta inte börjar känna av dem förrän vid 40-45-års åldern. Besvären beror på att hjärnkemin har förändrats av att hormonbalansen blivit störd. När kroppen inte längre producerar tillräckligt av det lugnande hormonet progesteron blir det en östrogendominans. Du kan då känna dig lättirriterad, grinig och orolig eftersom östrogen stimulerar kroppen.

Tecken på att du är i förklimakteriet och inte bara har en jobbig PMS är att symtomen inte försvinner när mensen börjar och att mensen blir tyngre, ofta tätare, och ofta med blodklumpar. Andra vanliga symtom är nattsvettningar, vallningar och problem med sömnen.

Eftersom behandlingen är helt olika i förklimakteriet och klimakteriet så är det viktigt att ta reda på viken fas du befinner dig i.

Proverna som kan tas någon gång mellan dag 3-5 av mensen heter:

  • FSH
  • Östradiol

Om FSH är högre än 22 och östradiol är lägre än 150 är du troligtvisi klimakteriet. (Ja, man kan vara i klimakteriet fast man fortfarande har mens).

Om du är i klimakteriet behöver du både bioidentiskt östrogen och bioidentiskt progesteron.

Om FSH är runt 10-22 och har de symptom jag tidigare beskrev så är du i förklimakteriet och behöver ibland bioidentiskt progesteron för att minska blödningarna och få mer regelbunden mens.

Det är också viktigt att göra livsstilsförändringar, dra ner på stressen och satsa på kost och tillskott som stärker hormonsystemet. I denna fas kan akupunktur också hjälpa med att normalisera hormonerna och därför minska vissa symptom.

Hälsosam mat och aminosyror för en frisk hjärna

Din hjärna är ett fantastiskt organ. Den är otroligt anpassningsbar och gör allt den kan för att hålla dig i känslomässig balans så länge som möjligt. Precis som din bil behöver rätt bränsle för att kunna fungera effektivt behöver din hjärna de rätta näringsämnena, annars kommer den inte fungera som den ska. Utan rätt näring försämras dina hjärnfunktioner långsamt.

Det blir som en härdsmälta med kronisk oro, depression, trötthet, sömnproblem, minnesförlust och koncentrationssvårigheter som styr ditt dagliga liv. Ändå, och med tanke på alla de uppgifter den utför, har hjärnan ofta brist på viktiga näringsämnen som den behöver för att vara välnärd. En välnärd hjärna håller dig frisk och glad och får dig att må riktigt bra vilket också betyder att du kan fatta bra beslut gällande dig själv och ditt liv. Det är viktigt att förstå vilken typ av näringsämnen din hjärna behöver. Precis som motion och vila bör vara en del av din dagliga rutin, bör även näringsrik kost vara det.
En välbalanserad diet består av sex grundläggande näringskomponenter; protein, kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler och vatten. Utan en tillräcklig balans mellan dessa komponenter kommer din hjärna inte att kunna fungera optimalt.

Protein – Aminosyrorna i protein är byggstenarna som kroppen behöver för att tillverka din hjärnas nätverk av signalsubstanser. De flesta av oss, oavsett hur hälsomedvetna vi är, har svårt att balansera biokemin i hjärnan. Utan de nödvändiga aminosyrorna kommer inte balansen av signalsubstanserna serotonin, dopamin, noradrenalin och GABA att kunna upprätthållas.
Jag rekommenderar mina patienter att börja dagen med en portion protein och minst två portioner till under dagen. Bra proteinkällor är organiskt kött, ost, ägg, fisk, fågel och vilt.

Kolhydrater – Kolhydrater bryts ned till glukos av kroppen. Glukos är hjärnans huvudsakliga energikälla. En kost som innehåller lite kolhydrater kommer att påverka hjärnans funktion negativt. Det är dock viktigt att de kolhydrater du äter är sammansatta och inte enkla.
Enkla kolhydrater som finns i tex snabbmat, kan göra att du förblir hungrig och känner dig yr och trött. Sammansatta kolhydrater däremot förser din kropp med de nödvändiga fibrer, vitaminer och mineraler som din hjärna behöver för en stabil energitillförsel av glukos. Sammansatta kolhydrater finns i fullkorn, frukt, bönor och grönsaker.

Fett – Din hjärna består av essentiella fettsyror vilka är grunden för hjärnans nervceller och signalsubstanser. Utan essentiella fetter svälter hjärnvävnaden och nervcellerna hårdnar och skrumpnar. Resultatet av detta blir att signalsubstanserna inte kan komma in i de signalöverförande neuronerna vilket påverkar vår förmåga till inlärning, koncentration, fokus och minne.
En kost som är rik på essentiella fettsyror kommer att förse hjärnvävnaden med näring, förbättra cellmembranen och även vår hud. Några av de bästa källorna för essentiella fettsyror är nötter, nötsmör, oliver, avocado, kokosolja, smör, jungfrulig olivolja och linfröolja. Kallvattenfisk som lax, öring, sardin, makrill och strömming samt haj, svärdfisk och blanquillo är också utmärkta källor.

Vitaminer och mineraler – Multivitaminer innehåller vitaminer, mineraler och spårämnen som din hjärna behöver för att kunna fungera optimalt. Utan dem kan inte nödvändiga biokemiska funktioner äga rum vilket kan påverka humör och beteende negativt.
Ett bra multivitamin bör innehålla alla nödvändiga B-vitaminer, som din kropp inte lagrar, tillsammans med folsyra, antioxidanter som vitamin C, E och betakaroten samt mineraler som kalcium, magnesium, selen, mangan, krom, järn och bor.
Det är en utmärkt vana att äta bra, men hur bra man än äter räcker det ibland inte för att man ska få en tillräckligt hög produktion av de signalsubstanser som man behöver för att hjärnan ska vara mätt och glad. Tillskott av aminosyror är det bästa sättet att påverka och förbättra signalsubstanserna på ett positivt sätt. När du tar tillskott av aminosyror för att bygga upp och därefter balansera signalsubstanserna påverkar du direkt din hjärnas hälsa.

Det är visserligen tjugo aminosyror som bidrar till att bygga upp hjärnans kemi men sex av dem är speciellt betydelsefulla för den kvinnliga hjärnan. Du kan läsa mer om detta i Kaos i kvinnohjärnan)

5-hydroxytryptofan (5-HTP) är en signalsubstans som produceras i kroppen av den aminosyra som kallas tryptofan. 5-HTP omvandlas lättare till serotonin än vad tryptofan gör. 5-HTP utvinns ur fröna från växten Griffonia.
Tyrosin-Tyrosin stödjer sköldkörtelns funktion och är förstadie till dopamin och nor-adrenalin som båda har starkt antidepressiv verkan och samtidigt verkar uppiggande. Ta inte tyrosin om du lider av ångest eller panikattacker.
L-fenylalanin -L-fenylalanin är en essentiell aminosyra – vilket betyder att kroppen inte pro-ducerar den – den måste intas via kosten. L-fenylalanin har visat sig kunna förbättra humöret, öka fysisk och mental energi, sexlust och motivation. Det bidrar också till att dämpa aptiten och kan bidra till att upprätthålla en hälsosam vikt.
L-theanin-L-teanin är den dominerande aminosyran i grönt te. Forskning visar att l-teanin kan skapa en känsla av avslappning cirka en halvtimme efter det att det intagits. Det fungerar genom att direkt stimulera produktionen av alfavågor i hjärnan och åstadkomma ett tillstånd av djup avslappning och mentalt fokus , ett tillstånd som liknar det man kan uppnå genom meditation. Dessutom bidrar L-teanin till bildandet av den dämpande signalsubstansen GABA. L-teanin är en fantastisk aminosyra eftersom den lugnar ned dig utan att samtidigt göra dig slö.
L-taurin-L-taurin är en aminosyra som har en lugnande och ångestdämpande inverkan på hjärnan. Den motbalanserar uppåteffekten av dopamin och noradrenalin
GABA-GABA är en aminosyra och samtidigt en signalsubstans. Den har en lugnande inverkan på hjärnan eftersom den hämmar signalsubstanserna dopamin och noradrenalin. Lugnande medel som Sobril fungerar genom att öka GABA:s effektivitet.

“En pessimist ser svårigheter i varje möjlighet, en optimist ser möjligheter i varje svårighet”.
Citat Winston Churchill

I hälsa och lycka,

Mia Lundin