Binjureutmattning beror inte på trötta binjurar

  • Har du svårt att vakna på morgonen, med många tryck på snooze-knappen innan du stiger upp?
  • Behöver du kaffe för att komma igång på morgonen?
  • Har du gått upp i vikt under den senaste tiden, framför allt kring midjan?
  • Känns det som att du får varenda förkylning och influensa som går runt; att ditt immunsystem har havererat?
  • Har du svårare att hantera stress och pressade arbetssituationer nu än tidigare?
  • Är du ointresserad av sex?
  • Känner du dig ofta yr när du reser dig hastigt?
  • Lider du av dåligt minne eller “hjärndimma”?
  • Känner du dig särskilt trött på morgnarna och på eftermiddagarna mellan 15 och 17?
  • Känner du att du behöver äta ofta för att upprätthålla en normal blodsockernivå?
  • Är du sugen på salt mat?
  • Känner du dig väldigt trött mellan 19 och 22, för att sedan komma igång igen om du stannar uppe längre?
  • Om du är kvinna, lider du av PMS: kraftiga blödningar, humörsvängningar och trötthet under menstruationscykeln? Om du är man, känner du att din kondition, energi och förmåga att bibehålla muskler har börjat avta?
  • Har du ofta smärta i skuldror, axlar och nacke utan någon uppenbar anledning?
  • Märker du att din stress avtar under semester och fritid?

Om du svarat ”ja” på 10 eller fler av frågorna ovan så kan du ha problem med lågt kortisol, ett tillstånd som ofta kallas “binjuretrötthet”.

Binjurarna sitter ovanpå njurarna och utsöndrar många olika slags hormoner som kroppen behöver för att överleva, inklusive adrenalin, kortisol, DHEA, progesteron och testosteron.

Eftersom binjurarna producerar så många nödvändiga hormoner är de ansvariga för många av de funktioner som håller oss friska. De inkluderar:

  • Energiproduktion – konvertering av kolhydrater, protein och fett till blodsocker för att få energi.
  • Vätske- och elektrolytbalans
  • Fettlagring

Binjurarna är små körtlar som sitter ovanpå njurarna. Dom har ingen aning om vad de ska göra om de inte får signalen ACTH från hjärnan (hypofysen). Skickar inte hypofysen ACTH till binjurarna så producerar binjurarna inte tillräckligt med kortisol.

Varför slutar hypofysen skicka ACTH till binjurarna?

Efter långvarig stress har man ofta tömt sitt förråd på signalsubstansen serotonin.Med normala nivåer av serotonin känner man sig lugn och harmonisk. När serotoninnivån sjunkit under ditt tröskelvärde kan du ha svårt att somna eller vaknar på natten, uppleva oro, ångest och rusande tankar.

När serotoninet har sjunkit riktigt lågt får binjurarna inte längre signalerna från hjärnan att producera kortisol och DHEA. Därför får du symtom som ovan beskrivits som “binjuretrötthet”.

“Binjuretrötthet” ska inte blandas ihop med Addisons sjukdom, ett medicinskt tillstånd som innebär att binjurarna helt upphör att fungera. Addisons sjukdom orsakas ofta av autoimmunitet, medan lågt kortisol framför allt orsakas av stress och lågt serotonin.

Ytterligare tecken och symptom på lågt kortisol inkluderar:

  • Mild depression eller oro
  • Flera olika slags mat- och/eller inhalationsallergier
  • Orkeslöshet och brist på energi
  • Ökad ansträngning för att utföra dagliga sysslor
  • Försämrad förmåga att hantera stress
  • Torr och tunn hud
  • Lågt blodsocker
  • Låg kroppstemperatur
  • Hjärtklappning
  • Oförklarligt håravfall
  • Omväxlande diarré eller förstoppning
  • Förmågan att hantera såväl fysisk som psykisk stress är extremt viktigt för människans överlevnad.

Vår kropp har ett väldigt känsligt stress system som kontrolleras av hjärnan och binjurarna. När binjurarna inte producerar de hormoner som de ska minskar kroppens förmåga att hantera stress och bekämpa infektioner.

 

Orsaker till lågt serotonin efter långvarig stress inkluderar:

Stress

Psykisk, känslomässig eller andlig stress kan också utgöra viktiga orsaker, likaså stress relaterad till ekonomin eller familjeförhållanden. Till och med infektioner kan ha betydelse.

För hög arbetsbörda, långa arbetsdagar, sömnbrist eller känslomässig stress är vanliga orsaker. Stressfaktorer i städer inkluderar oljud och elektromagnetisk förorening. Mobiltelefoner, mikrovågstorn och apparater såsom tv, mobiltelefon, bärbar elektronik, mikrovågsugnar och datorer avger starka elektromagnetiska fält (EMF) som kan ha en stressande inverkan på kroppen.

Näringsbrist

Idag har många människor subkliniska brister på viktiga näringsämnen, såsom B-vitaminer, vitamin A, C och E, magnesium, zink och andra spårämnen. När kroppen upplever stress är behovet av näringsämnen ännu större. Raffinerade kolhydrater stressar också binjurarna. En kost med lågt proteinintag kan också leda till näringsbrist. Den amerikanska standarddieten har dels ett högt innehåll av bearbetade kolhydrater och socker, dels ett lågt innehåll av nyttiga fetter och protein. Ofta saknas också mikronäringsämnen.
Otillräcklig eller dålig vattenkvalitet påverkar syresättningen av kroppens vävnader. De flesta dieter innehåller få av de näringsämnen som binjurarna behöver och orsakerna till det kan spåras tillbaka till hur vi odlar vår mat. En stor del av våra livsmedel odlas på utarmade jordar. Den odlingsbara jorden idag innehåller en bråkdel magnesium jämfört med några hundra år tillbaka i tiden. Bearbetning och förädling utarmar näringsämnen ytterligare. Vår vana att äta i bilen eller på stående fot bidrar till att matens värde minskar, likaså vår förmåga att smälta den. Allergiska reaktioner mot livsmedel såsom vete och mejeriprodukter kan skada tarmsystemet och minska dess förmåga att ta upp näringsämnen.

Miljögifter

Giftiga kemikalier spelar ofta en stor roll i binjuretrötthet. Alla utsätts vi för tusentals kemikalier i luften, vattnet och maten. Källor kan också innefatta dentala material, eller skönhetsprodukter som schampo, krämer och make-up. De giftiga kemikalier som vi använder för att städa våra hem kan påverka, likaså receptfria och receptbelagda läkemedel. Toxiner kan också bildas inuti kroppen på grund av mikrobiella obalanser i tarmen och försämrad matsmältning. När maten inte får smälta ordentligt kan den jäsa i tarmen och därmed producera många skadliga ämnen som absorberas genom tarmens slemhinnor. En frisk kropp har förmågan att regelbundet eliminera gifter, men i takt med att binjurarna försvagas så avtar kroppens egen reningsförmåga. Detta ger upphov till en ond cirkel, där svagare binjurar försämrar förmågan att göra sig av med alla gifter, vilket i sin tur ytterligare försvagar binjurarna.

Kroniska infektioner

Kroniska infektioner kan ha sitt ursprung i infekterade tänder eller tandkött, men de kan vara belägna var som helst i kroppen. De bidrar i hög grad till kroppens toxiska belastning. Infektioner orsakar också inflammation och stress som måste behandlas med hjälp av steroidhormoner som kortisol och kortison.
En av de mest förbisedda orsakerna till binjuretrötthet är tarminfektioner som ger upphov till en inflammatorisk respons. En sådan infektion kan uppstå subkliniskt utan några synliga tecken alls och inkluderar bland annat Giardia, SIBO (bakteriell överväxt i tunntarmen), dysbios, och h. pylori-infektion.

Stimulanter och överdriven fysisk träning

Stimulanter skadar binjurarna genom att öka utsöndrandet av stresshormoner och adrenalin och på lång sikt utarma kroppen på nödvändiga signalsubstanser.

Koffein, socker och alkohol hör till de vanligaste bovarna.

Mindre uppenbara men minst lika viktiga stimulanter kan omfatta ilska, raseri, gräl, hat, oförmåga att förlåta, hög musik, tragiska nyheter och till och med filmer som innehåller mycket spänning och överdrivet våld. Andra aktiviteter som kan fungera som stimulanter inkluderar hård fysisk träning och rekreationellt drogbruk. Till och med högrisksporter som surfing, dykning och klättring kan utarma binjurarna om de utövas i överdrift. De flesta av dessa aktiviteter ger en tillfällig rush, delvis beroende på att kroppen utsöndrar höga nivåer av steroidhormoner. Över tid bidrar det till en försvagning av binjurarna och så småningom till en utarmning och försvagning av binjurarna.

”GIiftiga” känslor

Ytterligare en bidragande orsak till binjureutmattning är okontrollerade känslor, såsom oro, ilska och rädsla. “Don’t worry, be happy” är ett utmärkt recept mot binjuretrötthet. Det här gäller särskilt för nervösa och överspända typ-A människor, eftersom de är särskilt mottagliga för lågt serotonin/kortisol. Bön och meditation frigör lugnande signalsubstanser som förvandlar en fly-eller-fäkta-reaktion till ett parasympatiskt, avkopplande tillstånd. Det kan vara till stor hjälp för att bota ett sjunkande serotonin. Att odla en attityd av tacksamhet kan göra underverk för ditt välbefinnande

Sköldkörteln är navet i kroppens hormonella hjul

I det här nyhetsbrevet tar jag upp vår livsviktiga sköldkörtel, eftersom den är så avgörande för vår hälsa i allmänhet och för kvinnors hormonbalans i synnerhet.

Sköldkörteln är navet i kroppens hormonella hjul. Den påverkar nästan alla våra funktioner och kan liknas vid en termostat. Den känner efter vad som pågår i kroppen för att kunna bromsa eller gasa på ämnesomsättningen.

Två kontrollcentra i hjärnan avgör hur mycket hormon sköldkörteln ska tillverka. Hypotalamus är generalen som sänder signaler i form av TRH (tyreotropinfrisättande hormon) till den underordnade hypofysen. När hypofysen får signaler från hypotalamus, frisätter den ett eget hormon, TSH (tyroideastimulerande hormon). TSH stimulerar sköldkörteln till att bilda tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3).

T4 kan ses som ett lagringshormon som kan omvandlas till T3 – den aktiva formen – vid behov. Det mesta, 80 procent, av omvandlingen till T3 sker i mag-tarmkanalen och 20 procent i hjärnan.

Sköldkörteln och hypofysen står i ständig växelverkan genom ett återkopplingssystem som innebär att höga hormonnivåer i blodet ger signaler till hjärnan om att minska mängden TRH och TSH och tvärtom.

Hypo och hyper

Det enklaste och vanligaste sättet att undersöka sköldkörtelns funktion är att ta ett blodprov som visar ditt TSH-värde. Om ditt TSH-värde är högt är det ett tecken på att din hjärna skickar många signaler till sköldkörteln om att den måste tillverka mer hormon. Det tyder på att sköldkörteln fungerar långsamt – att du har låg sköldkörtelfunktion, så kallad hypotyreos.

Men TSH visar bara hur signalerna fungerar mellan hypofysen i hjärnan och sköldkörteln. Provet visar inte hur mycket hormon som sköldkörteln faktiskt tillverkar och omvandlar. Därför bör man även mäta sköldkörtelhormonerna T4 och T3 för att se om också de värdena är låga.

En del kan ha ett normalt TSH-värde, men avvikande aktivitet i själva sköldkörteln. Det gäller särskilt om sköldkörteln är för aktiv och tillverkar för mycket hormon – så kallad hypertyreos. Då har man ett extra lågt TSH-värde, men för höga T4- och T3-värden.

 

Tänk nätverk, inte bara sköldkörtel

Kroppens olika system samverkar, inte minst med sköldkörteln. Den senaste forskningen tyder på att kroppens olika organ har egna feedbacksystem som är kopplade till sköldkörteln.

Så när vi pratar om sköldkörteln pratar vi om ett helt nätverk med körtlar, organ och olika slags biokemikalier som samverkar med varandra. Dessutom finns det en lång rad faktorer som påverkar samarbetet: mat, miljögifter, alkohol, allergier, inflammation, infektioner, stress och andra hormonella obalanser.

Som du ser är det svårt att balansera sköldkörtelns funktion enbart genom att titta på resultaten från blodprover. Det finns så många saker som kan påverka sköldkörtelvärdena som inte syns i ett enskilt provsvar.

 

Tre saker är extra viktiga att känna till i samband med sköldkörteln:

 

  1. De flesta som har hypotyreos har den autoimmuna sjukdomen Hashimotos tyreoidit. Tillståndet innebär att kroppen angriper sin egen sköldkörtel, och orsakas ofta av läckande tarm och/eller glutenintolerans. Därför kommer våra näringsterapeuter att fokusera mycket på ditt mag-tarmsystem om du har sköldkörtelbesvär.

 

  1. Det är viktigt att du får i dig tillräckligt av en rad näringsämnen som kroppen behöver för att kunna producera och konvertera sköldkörtelhormoner. Det finns också olika ämnen som kan störa produktionen och omvandlingen av T4 till aktivt T3.

 

  1. Vid utbrändhet ska man alltid behandla lågt kortisol och orsakerna till utmattningen först innan man ger någon form av sköldkörtelhormon. Annars kan produktionen av stresshormoner hamna i ännu större obalans och patienten kan få problem med oro och ångest.

 

Observera att det sällan är fel på binjurarna vid så kallad binjureutmattning. Långvarig stress kan dock leda till att binjurarna inte får den signal den behöver från hypofysen för att tillverka kortisol. Signalerna går inte fram och man blir utmattad. Problemet kan bli ännu värre om man tränar. Symtomen vid låg kortisolproduktion påminner till stor del om låg sköldkörtelfunktion, men man är helt utmattad, särskilt på morgonen.

Trots den stora samverkan mellan kroppens olika hormonsystem, samarbetar sällan endokrinologer och gynekologer i vården. Det vill vi på HerCare förändra genom att visa hur viktigt det är att se kroppen som ett nätverk vid behandling av hormonobalans. Det går inte att bara jobba med enbart sköldkörtelhormon vid hypotyreos eller bara med östrogen och progesteron vid klimakteriebesvär. Man måste utgå från att kroppens olika system och organ interagerar.

 

Tänk på att:

Lyssna på kroppen

Sänka ribban – prestera mindre och hitta en balans i livet

Prova yoga, qigong, avslappning, meditation, andningsövningar

Odla dina relationer och vänskapsband

Utesluta socker, gluten, mjölk, undvik alkohol och vara försiktig med mycket stora mängder kålväxter om du ofta dricker grönsaksjuicer

Begränsa ditt alkoholintag

Använda antiinflammatoriska kryddor i matlagningen, t.ex. gurkmeja, ingefära, kryddnejlika, timjan, oregano

Mjölksyrad mat stärker tarmfloran, men var försiktig om du misstänker att du är intolerant mot histamin

 

 

 

 

Är jag i förklimakteriet eller i klimakteriet?

Allteftersom äggstockarnas hormonproduktion minskar genomgår du först förklimakteriet, sen klimakteriet. Var och en av dessa faser har en egen uppsättning möjliga känslomässiga och fysiska symptom och lösningar.

En del kvinnor glider bara igenom dessa övergångar utan särskilt många symptom medan andra upplever alla möjliga slags känslomässiga och fysiska besvär.

Många känner plötsligt inte igen sig själva. De blir lättirriterade oroliga, ångestfyllda, och får plötsliga gråtattacker. De kan känna sig som om de håller på att bli galna. Många förstår inte riktigt vad förklimakteriet är för att den här fasen i livet är bortglömd och nertystad. Man tror att allt är ok för att man fortfarande har mens. Men så är det inte, förklimakteriet kan börja tio år innan klimakteriet.

Hos vissa kan det börja så tidigt som vid 35 års ålder även om de flesta inte börjar känna av dem förrän vid 40-45-års åldern. Besvären beror på att hjärnkemin har förändrats av att hormonbalansen blivit störd. När kroppen inte längre producerar tillräckligt av det lugnande hormonet progesteron blir det en östrogendominans. Du kan då känna dig lättirriterad, grinig och orolig eftersom östrogen stimulerar kroppen.

Tecken på att du är i förklimakteriet och inte bara har en jobbig PMS är att symtomen inte försvinner när mensen börjar och att mensen blir tyngre, ofta tätare, och ofta med blodklumpar. Andra vanliga symtom är nattsvettningar, vallningar och problem med sömnen.

Eftersom behandlingen är helt olika i förklimakteriet och klimakteriet så är det viktigt att ta reda på viken fas du befinner dig i.

Proverna som kan tas någon gång mellan dag 3-5 av mensen heter:

  • FSH
  • Östradiol

Om FSH är högre än 22 och östradiol är lägre än 150 är du troligtvisi klimakteriet. (Ja, man kan vara i klimakteriet fast man fortfarande har mens).

Om du är i klimakteriet behöver du både bioidentiskt östrogen och bioidentiskt progesteron.

Om FSH är runt 10-22 och har de symptom jag tidigare beskrev så är du i förklimakteriet och behöver ibland bioidentiskt progesteron för att minska blödningarna och få mer regelbunden mens.

Det är också viktigt att göra livsstilsförändringar, dra ner på stressen och satsa på kost och tillskott som stärker hormonsystemet. I denna fas kan akupunktur också hjälpa med att normalisera hormonerna och därför minska vissa symptom.

Hälsosam mat och aminosyror för en frisk hjärna

Din hjärna är ett fantastiskt organ. Den är otroligt anpassningsbar och gör allt den kan för att hålla dig i känslomässig balans så länge som möjligt. Precis som din bil behöver rätt bränsle för att kunna fungera effektivt behöver din hjärna de rätta näringsämnena, annars kommer den inte fungera som den ska. Utan rätt näring försämras dina hjärnfunktioner långsamt.

Det blir som en härdsmälta med kronisk oro, depression, trötthet, sömnproblem, minnesförlust och koncentrationssvårigheter som styr ditt dagliga liv. Ändå, och med tanke på alla de uppgifter den utför, har hjärnan ofta brist på viktiga näringsämnen som den behöver för att vara välnärd. En välnärd hjärna håller dig frisk och glad och får dig att må riktigt bra vilket också betyder att du kan fatta bra beslut gällande dig själv och ditt liv. Det är viktigt att förstå vilken typ av näringsämnen din hjärna behöver. Precis som motion och vila bör vara en del av din dagliga rutin, bör även näringsrik kost vara det.
En välbalanserad diet består av sex grundläggande näringskomponenter; protein, kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler och vatten. Utan en tillräcklig balans mellan dessa komponenter kommer din hjärna inte att kunna fungera optimalt.

Protein – Aminosyrorna i protein är byggstenarna som kroppen behöver för att tillverka din hjärnas nätverk av signalsubstanser. De flesta av oss, oavsett hur hälsomedvetna vi är, har svårt att balansera biokemin i hjärnan. Utan de nödvändiga aminosyrorna kommer inte balansen av signalsubstanserna serotonin, dopamin, noradrenalin och GABA att kunna upprätthållas.
Jag rekommenderar mina patienter att börja dagen med en portion protein och minst två portioner till under dagen. Bra proteinkällor är organiskt kött, ost, ägg, fisk, fågel och vilt.

Kolhydrater – Kolhydrater bryts ned till glukos av kroppen. Glukos är hjärnans huvudsakliga energikälla. En kost som innehåller lite kolhydrater kommer att påverka hjärnans funktion negativt. Det är dock viktigt att de kolhydrater du äter är sammansatta och inte enkla.
Enkla kolhydrater som finns i tex snabbmat, kan göra att du förblir hungrig och känner dig yr och trött. Sammansatta kolhydrater däremot förser din kropp med de nödvändiga fibrer, vitaminer och mineraler som din hjärna behöver för en stabil energitillförsel av glukos. Sammansatta kolhydrater finns i fullkorn, frukt, bönor och grönsaker.

Fett – Din hjärna består av essentiella fettsyror vilka är grunden för hjärnans nervceller och signalsubstanser. Utan essentiella fetter svälter hjärnvävnaden och nervcellerna hårdnar och skrumpnar. Resultatet av detta blir att signalsubstanserna inte kan komma in i de signalöverförande neuronerna vilket påverkar vår förmåga till inlärning, koncentration, fokus och minne.
En kost som är rik på essentiella fettsyror kommer att förse hjärnvävnaden med näring, förbättra cellmembranen och även vår hud. Några av de bästa källorna för essentiella fettsyror är nötter, nötsmör, oliver, avocado, kokosolja, smör, jungfrulig olivolja och linfröolja. Kallvattenfisk som lax, öring, sardin, makrill och strömming samt haj, svärdfisk och blanquillo är också utmärkta källor.

Vitaminer och mineraler – Multivitaminer innehåller vitaminer, mineraler och spårämnen som din hjärna behöver för att kunna fungera optimalt. Utan dem kan inte nödvändiga biokemiska funktioner äga rum vilket kan påverka humör och beteende negativt.
Ett bra multivitamin bör innehålla alla nödvändiga B-vitaminer, som din kropp inte lagrar, tillsammans med folsyra, antioxidanter som vitamin C, E och betakaroten samt mineraler som kalcium, magnesium, selen, mangan, krom, järn och bor.
Det är en utmärkt vana att äta bra, men hur bra man än äter räcker det ibland inte för att man ska få en tillräckligt hög produktion av de signalsubstanser som man behöver för att hjärnan ska vara mätt och glad. Tillskott av aminosyror är det bästa sättet att påverka och förbättra signalsubstanserna på ett positivt sätt. När du tar tillskott av aminosyror för att bygga upp och därefter balansera signalsubstanserna påverkar du direkt din hjärnas hälsa.

Det är visserligen tjugo aminosyror som bidrar till att bygga upp hjärnans kemi men sex av dem är speciellt betydelsefulla för den kvinnliga hjärnan. Du kan läsa mer om detta i Kaos i kvinnohjärnan)

5-hydroxytryptofan (5-HTP) är en signalsubstans som produceras i kroppen av den aminosyra som kallas tryptofan. 5-HTP omvandlas lättare till serotonin än vad tryptofan gör. 5-HTP utvinns ur fröna från växten Griffonia.
Tyrosin-Tyrosin stödjer sköldkörtelns funktion och är förstadie till dopamin och nor-adrenalin som båda har starkt antidepressiv verkan och samtidigt verkar uppiggande. Ta inte tyrosin om du lider av ångest eller panikattacker.
L-fenylalanin -L-fenylalanin är en essentiell aminosyra – vilket betyder att kroppen inte pro-ducerar den – den måste intas via kosten. L-fenylalanin har visat sig kunna förbättra humöret, öka fysisk och mental energi, sexlust och motivation. Det bidrar också till att dämpa aptiten och kan bidra till att upprätthålla en hälsosam vikt.
L-theanin-L-teanin är den dominerande aminosyran i grönt te. Forskning visar att l-teanin kan skapa en känsla av avslappning cirka en halvtimme efter det att det intagits. Det fungerar genom att direkt stimulera produktionen av alfavågor i hjärnan och åstadkomma ett tillstånd av djup avslappning och mentalt fokus , ett tillstånd som liknar det man kan uppnå genom meditation. Dessutom bidrar L-teanin till bildandet av den dämpande signalsubstansen GABA. L-teanin är en fantastisk aminosyra eftersom den lugnar ned dig utan att samtidigt göra dig slö.
L-taurin-L-taurin är en aminosyra som har en lugnande och ångestdämpande inverkan på hjärnan. Den motbalanserar uppåteffekten av dopamin och noradrenalin
GABA-GABA är en aminosyra och samtidigt en signalsubstans. Den har en lugnande inverkan på hjärnan eftersom den hämmar signalsubstanserna dopamin och noradrenalin. Lugnande medel som Sobril fungerar genom att öka GABA:s effektivitet.

“En pessimist ser svårigheter i varje möjlighet, en optimist ser möjligheter i varje svårighet”.
Citat Winston Churchill

I hälsa och lycka,

Mia Lundin