Skillnaden mellan förklimakteriet och klimakteriet

Den hormonella resan från normala hormoner via förklimakteriet och klimakteriet till postmenopaus är inte alltid som en planerad och schemalagd tågresa där du saktar tuffar på från en station till nästa. Ibland backar tåget tillbaka till den förra stationen och kör sedan vidare bara för att missa en annan station. Det kan därför vara svårt för både dig och din vårdgivare att säkerställa om du för tillfället befinner dig i förklimakteriet eller klimakteriet. Inom sjukvården använder vi oss av flera olika metoder som tillsammans kan säkerställa vilken hormonell fas du för tillfället befinner dig i.

Dessa metoder är:
1. Blodprov
2. Genomgång av dina symptom
3. Gynekologisk undersökning
4. Ultraljudsundersökning av livmoder och äggstockar

Förklimakteriet
Denna fas börjar ofta i fyrtioårsåldern. Symptom som oro, ilska, irritation, depression, och nattsvettningar
uppträder ofta ett par dagar till två veckor innan mens. Dessa symptom
ersätts dock med nya symptom när mensen väl har börjat, och trötthet, sömnproblem,
gråtmildhet och håglöshet sätter istället in. Många kvinnor säga att de i den här fasen bara
känner sig som sitt vanliga jag en enda vecka i månaden.
Mensen kommer också ofta tätare och blir rikligare med blodklumpar, vilket ofta kan leda
till järnbrist. I den här fasen har nivån av det lugnande hormonet progesteron, som
produceras efter ägglossningen, börjat sjunka.

Klimakteriet
Denna fas börjar ofta runt femtioårsåldern. Symptomen i den här fasen är ungefär desamma
varje dag. Mensen kommer väldigt glest, kanske bara några gånger under året, eller har
upphört helt och hållet. Vanliga symptom i klimakteriet är: håglöshet, gråtmildhet,
sömnsvårigheter, vallningar, hjärtklappning, minskat fokus och hjärndimma. Du känner inte
riktigt igen dig själv, och aktiviteter som du tidigare gillat kan kännas jobbiga och
ointressanta. Nu producerar äggstockarna bara väldigt små mängder av östrogen och inget
progesteron.